Champagne till vaginan, skål!
”Cocktails for my tattoo, champagne for my cunt, water for my breasts”.
Regina Lund är tillbaka och … jag vet inte. Vet. Inte.
Aaaaaaaaaaaaaaaaa jag blir galen. Gaaalen.
Alla pratar om videon på You Tube. Alla! Sök Regina Lund + bartender, eller bara Regina Lund, den hamnar överst, alltså kult redan, det är inte klokt så fascinerande. Champagne till min fitta. Vi måste älska Regina Lund och hennes olidligt långa sång ”Bartender”. Eller? Göte jag vet inte!
Här är en öppen dörr. Jag vill inte slå in den.
Alltså på riktigt, Regina är … speciell. Det är underbart att hon finns, att de finns, de som är annorlunda. Eller? Jag vet inte. Jo, jag vet. Jag tycker så. Såklart. Ändå … Jag kan inte sluta skriva. Jag vet inte vad jag ska tycka. Det är bra att hon finns, vem hon nu är. Vem är hon? Herregud mamma hjälp, jag kan inte sluta skriva. Detta var menat att bli en kortis, kanske under rubriken ”veckans bisarrfest”, den skulle legat neråt höger på denna sida. Men jag bara skriver på, jag vet ingenting. Hjärnan exploderar, nästan, men räddas i sista stund av en isbit som jag trycker in genom örat.
Vill inte slå in öppna dörrar. Alla gör det ju, hela tiden. Men ändå. Puh. Åg. Gud. Ug.
Jag tycker om Regina Lund. Hon ägnade hela ett ”Sommar” åt att göra reklam för sin egenfinansierade skiva. Den var inte bra, förstås. Alla blev irriterade på Regina Lund när hon gjorde så med gamla fina ”Sommar” och det bara måste tyckas om. Känsla. Gest. Vagina. Samtidigt var det förstås pinsamt. Annorlunda? Annorlunda är bra. Jättemånga tycker att Regina är helt tokig. Det är ljuvligt.
Regina är en duktig skådespelare. Visst är hon? Eller? Jag har nog aldrig sett henne på teatern så vad vet jag. Och film är film. När såg jag henne på film? Har jag någonsin sett henne i något? Vi är vänner på Facebook. ndrar vem som bad vem att bli vän. Kommer hon vilja vara min vän i morgon? Kim Anderzon.
”Bartender” är en besynnerlig blandning av folkrock och kabaret och … champagne till vaginan, skål! Claire Wikholm. Mosebacke Mosebacke Mosebacke. Köpenhamn Köpenhamn Köpenhamn. Beeeeeeeeeeeerlin. Jag vet fan inte. Regina Lund är så himla. Konstig? Konstnärlig? Konstfull? Kopiös? Hon siktar så högt. Bartender är lång och tråkig men Gud som hon tar i, Gud vad hon försöker. Jag tycker så mycket om att Regina Lund finns. Hon har en olycklig kärlek till språket. En obesvarad kärlek till konsten? Samtidigt är hon så mycket viktigare än ”Idol” och alla som bara tycker och inte gör. Respekt till Regina Lund. Alltid.
”Rederiet”! Så var det? Det var där hon slog igenom. Mona i såpan ”Rederiet”. Mona. Hela Sveriges stjärna över en säsong. Bli sedd. Vara osynlig. Komplicerat.
En gång lämnade hon mig mitt i en tv-intervju men kom tillbaka när hon insåg att kamerorna rullade på. Jag hade frågat om vilken film hon och Pimme hade hyrt. Det gillade hon inte. Det kan man förstå. Kanske. Champagne för snippan, skål!
Puh. Regina Lund väcker känslor, så långt är allt klart, det är det enda som är klart. Dessa ord om Regina Lund skulle ha varit tre meningar, det blev en hel krönika. Jag är galen. Regina är galen. Alla är galna. Regina är den enda som inte är galen. Jag tycker om Regina Lund. Hon är så jävla mycket mer än de flesta av oss. Synd att ”Bartender” är så dålig. Men. Om den inte hade varit dålig så hade hon inte varit speciell? Åh nej åh nej åh neeeeeej allt blir cirkelresonemang igen. Regina Lund gör mig mållös och babblande. Champagne for my penis.