Sitter som en tatuering på själen
Nöjesbladets Markus Larsson om Lifetime Achievement
Det blev ABBA.
Vilket kanske en bofink hade kunnat räkna ut.
Gruppens namn sitter ju som en tatuering på den svenska folksjälen.
Meningen med årets hederspris var att belöna en grupp eller artist som har inspirerat och förändrat svensk popmusik under Rockbjörnens 30-åriga historia.
Då var namn som exempelvis Kent, Håkan Hellström, Cardigans, Broder Daniel och Robyn inte aktuella. Deras karriärer är bara lågstadiebarn och tonåringar jämfört med de verkliga jättarna.
Juryn, som bland annat bestod av Markus Larsson från Kiruna, nominerade i stället Ulf Lundell, Thåström, Per Gessle, Magnus Uggla och ABBA. Allihop kändes, med tanke på det långa tidsspannet, alldeles självklara.
Och folkets vinnare är naturligtvis odiskutabel. ABBA:s bästa poplåtar håller precis samma klass som vad som helst från Phil Spectors och Motowns hitfabriker.
Gruppen splittrades för 27 år sen och släppte sitt senaste – och sista – studioalbum ”Visitors” 1981. Ändå är de fortfarande lika närvarande och aktuella som gravitation och köttbullar.
I fjol sålde exempelvis ”Mamma Mia!”-dvd:n – filmen där bland andra Meryl Streep sjunger ABBA-karaoke – i över 700 000 exemplar i Sverige. Vilket knappast berodde på det stora skådespeleriet eller det banbrytande manuset.
Och globalt sett är ABBA:s framgångar overkliga. Det går egentligen inte att mäta exakt hur många skivor, singlar och nedladdningar kvartetten har sålt totalt. Men branschen uppskattar att det rör sig om ungefär 450 miljoner.
Det placerar ABBA i en mycket exklusiv liga. Bara en handfull namn överträffar den siffran, däribland Elvis Presley.
I Sverige går det inte att undvika ABBA. Precis som puberteten är det ett fenomen som alla måste gå igenom, vare sig de vill det eller inte. Så alla artister som säger att de inte är inspirerade av Björn och Bennys melodier ljuger. ABBA kan spåras överallt, från marknadens glassigaste schlagerdiva till indieklubbens svåraste trubadur.
I framtiden är det inte alls säkert att man kommer att förknippa svensk folkmusik med knätofsar, fioler och Taube. Tack vare ABBA är det nog högst troligt att den svenska vistraditionen också kan illustreras med hjälp av disco, platåskor och Agnetha Fältskog.
Låtar som ”Dancing queen” och ”The winner takes it all” har redan nu samma tidlösa status som ”Visa från Utanmyra” och ”Så länge skutan kan gå”.