”Jag får ett svart hål i mig”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-24

Ternheim ska erövra USA men kämpar mot scenskräcken

Nästa svenska darling i USA. Tidningen New Yorker förutspår att Anna Ternheim snart följer i Robyns och Lykke Lis fotspår.

Hon har redan lämnat Stockholm för New York. Och Anna Ternheim kommer inte flytta hem i första taget.

Tvärtom väntar nu en storsatsning i USA – där hon redan jämförs med svenska under som Robyn och Lykke Li.

– New York är rätt hårt. Om man får energin därifrån kan man flyga högt men också landa rätt hårt, säger Anna.

I sommar har Anna Ternheim varit en av de mest frekventa affischnamnen på de svenska festivalerna. Men från och med augusti är det dags för fast två i Anna Ternheims karriär – när USA ska erövras. Både skivsläpp och stor turné tillsammans med Loney dear väntar.

Men i nya hemstaden hajpas hon redan. Den högt ansedda tidningen The New Yorker förutspår att Anna blir nästa svenska succé efter Robyn och Lykke Li – samtidigt som hennes musik jämförs med miljonsäljande artister som Norah Jones.

– Ternheim skulle kunna ta över topplistorna här om rätt folk lyssnade, skriver tidningen.

Hänger med Nina Persson

Men Anna väljer, som vanligt, att ta hyllningarna och den väntande satsningen med lugn.

– Det går inte att förutse något när man håller på med det här, det finns inga självklara enkla vägar. Det är en del av charmen. Att kompromisslöst få göra den musik man har inom sig, och att kunna leva på det är enormt, säger hon.

I New York har Anna sedan flytten blivit god vän med andra musiker som Nina Persson och hennes man Nathan (från A Camp).

– Jag känner inte så många andra svenskar där, förutom Nina och Nathan då. Jag har dock skaffat replokal och försöker lära känna och spela med andra amerikanska musiker, berättar hon.

”Det är lite ensamt ibland”

Det är dock inte alltid enkelt att bygga upp ett nytt liv i en av världens mest intensiva städer. Hemma i Stockholm finns också familjen och vänner som hon saknar mycket i perioder.

– Det är lite ensamt ibland. Till vänner skriver jag brev på papper. Jag är väldigt analog av mig och emailar inte så mycket, man lär känna folk än bättre genom att skriva brev, mot att träffas och fika.

Trots alla framgångar på hemmaplan har hon inte kunnat vänja sig vid pressen att spela inför publik. I flera års tid har Anna lidit av svår nervositet innan sina konserter.

– Det har blivit värre med åren. Samtidigt som jag känner mig friare när jag väl kommer upp och kommer in i det jag kallar zonen ...men innan så får jag ett svart hål i mig, något förändras i magen, säger hon.

Det låter jobbigt?

– Fast det är en ansamling av kraft också och man utsätter sig för det här gång på gång för att det är så stor del av det man vill göra. Att spela och stå på scenen.