Vilse i Berlin – som Lou Reed

Nu varje måndag! Fredrik Virtanen skriver om sin syn på nöjesvärlden

BERLIN. När du är vilse i Berlin och det är påsk.

När du pratar hyfsad tyska och de undrar om du vill hänga med upp på rummet.

Då är du, äntligen, Lou Reed.

Kreuzberg är porr, Charlottenburg är gin, Mitte är konst, Bahnhof Zoo är knark, Prenzlauer Berg är chai-latte, Schöneberg är gay och gamla Västberlin är Globen City shopping.

Allt är sig likt i denna magnifika stad, Berlin, och att återse en 90-talsbekant snart 20 år efter att muren föll är så spännande att jag faktiskt kollade in The Herbalizer, (en triphop-akt från Bristol-förr) och tog in hela resten av FUNKY-kulturen helt utan ironiska skyddsglasögon.

Men.

Det är svårt med FUNKY.

Och alltså här menas inte ”funky” som James Brown eller ens Eric Gadd; FUNKY här är ett slags slang för mainstreamhipster.

FUNKY är öst. FUNKY är glansig kommersialism och tre ränder som signalerar ”ungdomskultur” på det mest standardiserade Converse-sätt, men skillnaden mot Sveriges Bobby Ljunggren-pennade topp-FUNKY-3-hits med Charlotte Perrelli, BWO, Sanna Nielsen, är förstås minimal.

Det må vara bonnigt här, och inte lika hippt som hemmavid, förstås, men det är en förtjusande, levande, smutsig stad fortfarande. En stad som påminner om Chicago och Göteborg. En stad som alla som standardavskyr varietéförfattaren Carl Johan Vallgren och punktrollkarlen Charlie Häckner kanske aldrig kommer att älska öppet men älska i smyg.

Jag älskar Berlin helt öppet.

Visst, jag är av den typen som alltid älskar en annan värld, rent generellt, on general principle. Nåt annorlunda, nåt nytt, bara det, bara så enkelt.

Så.

Jag älskar att vara i Berlin. Luften är fri. Luften är fri. Luften är fri.

Luften är frei.

Och givetvis, lika omöjligt märkligt som att jag träffar min vän Digge Z på ett kafé som ingen av oss borde gått till, händer den självklare popkulturella referensen till denna stad när en Berlintypiskt dekadent man nynnar mig ”Take a walk on the wild side” med frågetecken.

Han ser ut som Lou Reed utan att vara Lou Reed.

Jag säger ”inte just i dag, jag är här med min fru”.

– FUNKY, svarar Lou.

– FUNKY, svarar jag.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln