SVT: Vi trodde det skulle bli roligt

Kanalen ville ha humor – men Brunnberg tog upp misshandel, sjukdom & ångest

SVT ville ha Ulf Brunnberg, 63, i ”Stjärnorna på slottet” för att han skulle locka tittarna till skratt.

I stället fick de höra berättelser om misshandel, blodproppar och ångest.

– Jag trodde att middagen skulle bli roligare, säger Tina Graffman, exekutiv producent på SVT.

Det var en oväntat ned­tonad Ulf Brunnberg som mötte tittarna under sin dag av SVT:s ”Stjärnorna på slottet” i går.

Den humor som gjorde honom folkkär – i roller som Vanheden i ”Jönssonligan” – fick ge vika för gravallvarliga samtal om att han misshandlades som barn, att han drabbades av en stroke för sex år sedan och den prestationsångest han kände över att sitta där i rutan inför nära två miljoner svenskar.

”Det är en rysare”

– Det är säkert många som sitter och ser det här som förväntar sig att jag ska vara rolig, och det har jag lite ångest för. Det förväntas att jag ska vara rolig, sa han i programmet.

”Har du lidit av det”? frågade Niklas Strömstedt, 52.

– Sätter du dig på ett charterplan och de får tre järn i sig, sen är det ju kört. Det är en rysare, svarade Ulf Brunnberg.

Tina Graffman, exekutiv producent för ”Stjärnorna på slottet”, bekräftar att SVT till en början ville ha med Brunnberg för hans komiska kvaliteter.

– Han är folkkär, bland annat tack vare ”Jönssonligan”. Vi trodde att folk ville höra hans historier, säger hon.

Att programmet blev så allvarligt kom som en överraskning för SVT-teamet på plats.

– Hans middag var inte lika fartig som de andras. Det kan ha att göra med att det var program fyra, och att de var trötta efter att ha tvingats gå upp så tidigt.

De drack ju inte heller.

Det dracks mjölk, och det gjorde väl att stämningen inte blev lika festlig. Jag trodde kanske att middagen skulle bli lite roligare, säger hon.

Gräl om kassaskåp

Tina Graffman avslöjar också att hon och Ulf Brunnberg hade en dispyt under inspelningen – om det kassaskåp som sprängdes av Dan Ekborg. Kassaskåpssprängningen var en blinkning till Brunnbergs roller i ”Jönssonligan”-filmerna.

– Han gillade inte idén från början. Jag tror att han tyckte att det var lite tramsigt, att han hellre hade haft fler seriösa samtal. Men vi ville ha med det för att kunna hänvisa till filmerna. Han tyckte det var kul till slut, säger hon.

Att Ulf Brunnberg valde att gå emot folks förväntningar på honom som rolig hade sitt ursprung i en önskan från hans barn.

”Få vet vem jag är”

– Min dotter (Lovisa, 14) och jag hade ingående diskussioner om jag skulle vara med eller inte. Hon sa att jag skulle vara med: ”Det är så många som har förutfattade meningar om dig.” Det fanns med i bakhuvudet på mig.

– Det är väl ungefär på de premisserna jag har ställt upp. Det är för få som vet vem jag är.

Du började gråta när du skulle prata om henne i programmet.

– Jag föll ju ihop. Jag är oerhört fäst vid min dotter, det var nästan ruggigt. Man kan inte spela teater i ett sånt här program, man måste vara sig själv. Annars kan man inte vara med.