Experterna om AI-genererade nakenbilder
Så säger Sveriges lagar om att sprida material skapat av artificiell intelligens
Publicerad 2023-08-24
Är det lagligt att skapa AI-genererade nakenbilder?
Två av Sveriges främsta experter på området förklarar vad det är som egentligen gäller.
Norska influencern Linnea Løtvedt, 22, fick AI-genererade nakenbilder spridda. I Norge finns det ännu inga regler kring bilder skapade av AI.
Men hur ser det ut i Sverige? Vad händer om samma sak händer här?
Aftonbladet har pratat med två experter på området:
Stanley Greenstein, docent i rättsinformatik vid juridiska institutionen på Stockholms universitet.
Stanley Greenstein har studerat hur AI och juridik går ihop. Han anser att det är ett problem att tekniken går så mycket snabbare framåt än vad juridiken gör.
– En del av de lagar och regler vi har i dag har funnits långt innan vi hade dagens teknik; AI, internet och så vidare. Det är svårt då att få dem att passa dagens samhälle, säger han.
I Sverige har vi inga specifika lagar kring just AI just nu, säger han, men det finns andra lagar att ta till i de fall när fejkade nakenbilder sprids.
– Det finns något som heter olaga integritetsintrång och det kan eventuellt appliceras på just AI-genererade nakenbilder. Men det är ingenting som, vad jag vet, har prövats rättsligt i Sverige än. I januari 2018 infördes det nya brottet olaga integritetsintrång som riktar sig mot hämndporr. Den lagen skulle kunna tillämpas beroende på omständigheterna.
Greenstein säger att det även skulle kunna klassas som förtal. Nakenbilder skapade i redigeringsverktyget photoshop har tidigare dömts under just åtalspunkten förtal.
– Men i fall som innefattar AI är det oerhört svårt att hitta personerna bakom, om det ens är en person. Det kan vara en självlärande maskin som har gjort det här. Det är en ansvarsfråga, vem är ansvarig? Och man måste hitta orsakssamband. Vems fel är det? Vem har orsakat det? AI kedjan är lång och det är många aktörer inblandade i AI-frågorna som gör allt svårare, säger Greenstein.
Han påpekar att det finns en poäng i att det går långsamt att skapa nya lagar i Sverige. Men samtidigt förstår han frustrationen hos de som drabbas av AI-genererade nakenbilder.
– Det är ju så oerhört integritetskränkande. Men frågan här andra allvarliga aspekter; vad är sanningen nuförtiden, vilken information kan vi lita på. I slutändan är det en fråga om vår demokrati.
Enligt Greenstein är en ny AI-förordning på gång.
– Den kommer förhoppningsvis ha något att säga om fejkade bilder skapade av AI.
Han tror att skaderisken skulle kunna elimineras betydligt om vi blev bättre på att bygga in juridiken i tekniken redan innan den når allmänheten.
– Titta på självstyrda bilar. Där håller man redan i förväg på att titta på att bygga in juridiken och hur man ska skapa lagar kring de självstyrda bilarna om något händer. Vi skulle ha gjort, och kommer att behöva göra, samma sak med AI, säger Stanley Greenstein.
Ängla Pändel, advokat och ordförande institutet för juridik och internet
Advokaten Ängla Pändel är specialiserad på frågor som gäller internetbrott. Enligt henne är AI en stor utmaning för de som arbetar med juridik.
– Jag tror vi har en enorm utmaning framför oss med den här typen av fejkat innehåll, säger hon.
Pändel vill se att regelverket anpassas efter dagens teknik, men säger att det inte nödvändigtvis måste finnas lagar kring just AI för att fejkade nakenbilder ska klassas som olagliga.
Även hon är inne på att det kan gå under begreppet förtal.
– För att något ska vara förtal krävs det att man sprider uppgifter som pekar ut personen i fråga som brottslig eller klandervärd. I fall med fejkade nakenbilder är det ännu inte något brottsligt, utan då får man kolla på klandervärdheten. Vad kan det innebära att man sprider falsk information om att personen ägnar sig åt att skapa pornografiskt innehåll?
Hon fortsätter:
– Man kan ju påstå att omgivningen rent generellt fått en sämre uppfattning om personen i fråga om de tror att personen skapar pornografiskt innehåll.
Pändel nämner också olaga integritetsintrång. Men där finns ett hinder för att man ska kunna använda det i fall som handlar om att skapa eller sprida AI-genererade nakenbilder.
– Just med olaga integritetsintrång finns det ett stycke som säger att när det kommer till falska uppgifter så anser man att det faller innanför ramen för förtal istället.
– Utgångspunkten nu är att olaga integritetsintrång bara gäller sanna uppgifter.
Pändel anser att det är hög tid att modernisera flera av de äldre lagarna.
– Vi kanske inte behöver massa nya lagar kring AI, men då måste vi kunna betrakta AI-genererade nakenbilder som att någon verkligen klär av en och förstå att det är en enorm integritetskränkning att få den här typen av bilder spridda. Även om personen i fråga inte är naken på riktigt så uppfattas det ju så.
Det som just nu anses vara svårt i fall med AI-manipulerade bilder är vem som faktiskt ska ställas till svars. Enligt Pändel tittar man just nu på ansvarsfrågor kring AI.
– Men jag tycker att detta i första hand ska klassas som ett spridningsbrott. Det är den som sprider materialet som ska hållas ansvarig.