Magdalena Graaf: De hittade en cysta

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-10

Graaf om blödningen i hjärnan – och den svåra tiden efteråt

Magalena Graaf drabbades av en hjärnblödning tidigare i år när hon var med i ”Let’s dance”. Nu berättar hon i programmet ”Kattis & company” om den livshotande sjukdomen – och om den nya upptäckten: en stor, men ofarlig, cysta i huvudet.

Ett danspass i ”Let’s dance” slutade på sjukhus med en blödning i hjärnan.

Nu berättar Magdalena Graaf för första gången om chocken och tiden efter den livshotande sjukdomen.

– De har hittat en cysta i mitt huvud, säger Magdalena till ”Kattis & company” i TV4 plus.

Kattis Ahlström.

Det var i slutet av januari som Magdalena Graaf, 33, fick avbryta ett danspass inför en deltävling i ”Let’s dance” och åka in akut till sjukhus. Väl där så upptäckte läkare en blödning i hjärnan.

Fortfarande vet hon inte säkert vad som orsakade det livshotande sjukdomstillståndet.

– Jag är under utredning så jag vet inte exakt vad det var som gjorde det. De säger att det är mental stress och kroppslig stress, säger Magdalena till ”Kattis & company” som sänds i kväll.

I dag mår hon bättre – men är uppskakad av händelsen som förändrat henne.

– Jag tycker att jag mår bra i dag, man hamnar i en slags depression och kris när sådant händer. Jag stod hos läkaren och han sa att vi måste borra hål i ditt huvud för du kommer hamna i koma snart ... Jag hade två deciliter blod som tryckte i ena hjärnhalvan, säger Magdalena Graaf.

Trots att hon var så dålig tänkte hon hela tiden på att komma tillbaka till dansgolvet.

”Blev en sorg”

– Man är så uppe i varv och tänker inte hur farligt det är. Efter operationen inser man att man höll på att dö. Första veckan var chock, sen så blev det en sorg, säger hon.

Medan hon undersöktes av läkare hittade man även en annan ovanlig åkomma. Det visar sig nu att Magdalena har en stor men ofarlig cysta i huvudet, den ligger och trycker mot ena halvan av skallbenet.

Mycket med barnen

– Läkaren frågade om jag hade svårt att räkna och skriva när jag var liten, och jag som alltid trott att jag var utvecklingsstörd eller nåt. Att man inte visste det när man var yngre.

Händelsen har lärt henne att se annorlunda på tillvaron.

– Man fångar ögonblicket mer nu, innan var det mer att man ska jobba hårt och sen tänker man inte på varandra. Jag är mycket bara med barnen nu, hemma och så.

ANNONS