”Jag blir trött på frågor om vi ska ha barn”

Torbjörn Ek

Sanna Nielsen om succéåret 2014, funderingar på att ­bilda familj och pressen inför att leda Melodifestivalen

19 år efter debuten har ­Sanna Nielsen haft sitt mest framgångsrika år någonsin.

– Det har varit magiskt. Omtumlande. Och otroligt mycket jobb.

Nu berättar hon om succéåret, framtidsdrömmarna– och varför hon vägrar att fria till sambon.

– Alla är på oss om det!

Är det så?

– Ja, men mamma har väl slutat tjata nu. Jag fattar att folk är jättenyfikna men för oss är det inte så viktigt ­faktiskt.

Sanna Nielsen, 30, skrattar stort och varmt på frågan om vännerna är på henne och sambon Joakim Ramsell, 42, om att de ska gifta sig.

Ett frieri skulle annars kunna ha varit höjdpunkten på ett år som hon karriärmässigt ­beskriver som det största hittills i sin 19 år långa karriär.

Seger i Melodifestivalen, trea i Eurovision song contest, sommarprat i P1, sommarturné, musikaldebut i ”Doktor Zjivago” på Malmö Opera, julturné för 13:e året i sträck och dessutom en grammisnominering i kategorin Bästa låt för ”Undo”.

– Det har varit magiskt. Omtumlande. Och otroligt mycket jobb. Jag vet att det här året förmodligen inte kommer tillbaka så jag bestämde mig för att det nu är ända in i kaklet, men ändå njuta för det är det här året liksom. Det har varit spännande.

Men privat finns ännu inga bröllopsplaner.

– Sen är det klart att skulle han ställa sig på knä och fria så vet han förmodligen vilket svar han får. Det skulle vara jättemysigt så klart.

Så du tänker ­inte gå ner på knä?

– Nej, jag känner att jag är lite traditionsbunden där, det får han göra om han vill. Han behöver inte ens gå ner på knä.

Hon fortsätter att skratta.

”Tar det lugnare”

Nöjesbladet träffar Sanna Nielsen på Cirkus i Stockholm under ett av stoppen på den intensiva julturnén. Efter nyår väntar ytterligare föreställningar av ”Doktor Zjivago” parallellt med förberedelserna inför jobbet som programledare för Melodifestivalen.

Det låter som en motsägelse när hon ändå konstaterar:

– Jag kommer att ta det lite ­lugnare 2015. Det känner jag att det kommer jag nog göra. Inte släppa nån skiva. Eller jo, kanske till ­hösten ...

Trots framgångarna så är du ju kanske inte den som per automatik säljer ­massor av album. Var vill du att artistkarriären ska ta vägen?

– Jag är otroligt förtjust i ­teatern så det skulle jag vilja lära mig mer av, kanske gå ­kurser. Jag har märkt när jag gjort ”Zjivago” att jag älskar att gå in i en roll och gestalta nånting. Det skulle jag vilja utveckla, skriva något, jag vet ­inte riktigt vad, men en historia skulle jag gärna vilja berätta på scenen och blanda ­musik och teater.

I slutet av november firade hon sin 30-årsdag. På scenen under turnén.

Finns det saker som du känner att du offrat för att ­kunna vara artist?

– Nej. Eller det är klart att jag kan inte umgås ... man har liksom en handfull vänner som man umgås med för ­tiden finns inte. De vännerna har jag haft sen barnsben och gymnasietiden. Men jag känner inte att jag har offrat det, utan jag fick något annat

i stället. ­Mina vänner är också de som är på scenen. Men hade inte Jocke hållit på med musiken så ­hade jag nog inte jobbat så här mycket, för då hade jag förmodligen

bara ­velat vara hemma hos honom. Nu jobbar vi så

mycket tillsammans, då kan vi välja att leva så här. Sen åker vi i väg på våra semestrar till Thailand och träffar våra kompisar när vi kan.

”Väldigt ödmjuka”

Pratar ni om att skaffa ­familj?

– Absolut. Jag är ju otroligt barnkär och Jocke också, det är klart att det skulle vara trevligt om … men vi är också väldigt ödmjuka inför att det ­inte bara är att skaffa barn heller. Jag brukar säga att man skaffar väl inte barn, man får väl barn? När den dan kommer, om den ska komma, så är vi otroligt ödmjuka inför det och det måste vara fine också om det inte blir så.

Ja så måste det väl vara. Jag har flera tjejkompisar som inte har barn av olika anledningar, nån som inte kan, nån som inte vill, nån som inte träffat rätt person. Men det känns som så ­himla tabu på nåt sätt?

– Ja, jag kan bli lite trött på alla frågor från folk i allmänhet, bara ”nu är det väl dags att skaffa barn?”, men du vet ingenting om mitt liv egent­ligen.

Det är ingen som är på mig som gaykille. Man förutsätter inte att jag ska skaffa barn som homosexuell.

– Nej, det är en sån där ­fråga som … vi får se, om det kommer så kommer det. Nån gång. Jag har ju sett att det funkar att ha barn och samtidigt vara en turnerande mamma. Shirley hade med sig lilla Vilja, hon var sex månader då när vi julturnerade tillsammans. Då var vi som tre mammor i bussen, det var så mysigt, säger hon.

”Får inte avslöja”

När vi ses har hon precis ­varit på en dansrepetition tillsammans med programledarpartnern Robin Paulsson, 31.

– Så dansa kommer vi göra i alla fall.

Mer än så vill hon inte berätta om sitt kommande jobb i Melodifestivalen.

– Alltså, jag ska göra så mycket roliga saker som jag kommer vara nervös över, som är utmanande för mig. Men om jag säger vad det är så avslöjar jag ju saker, det får jag inte göra.

Se bara till att inte bli den snygga kvinnliga programledaren bredvid den roliga manliga.

– Nej, verkligen inte, vi är två som delar på det här. Men det känns skönt att ha Robin med som är trygg och kan det här med att leda program och sen så ska ju jag lära mig det också, säger hon.

Det här är Sanna

Namn: Sanna Viktoria Nielsen.

Ålder: 30 år.

Yrke: Artist.

Bor: Årsta i Stockholm.

Familj: Sambon Joakim Ramsell, 42.

Bakgrund: Slog igenom som 11-åring när hon toppade Svensktoppen med ”Till en fågel”. Tävlat i ­Melodifestivalen sju gånger, vann i mars 2014 med låten ”Undo” och kom ­senare trea i Eurovision song contest.

Aktuell: Precis avslutat sin julturné, för trettonde året på raken. Efter musikaldebuten i augusti gör hon ytterligare 10 föreställningar av ”Doktor ­Zjivago” på Malmö Opera i januari. I februari och mars leder hon Sveriges största tv-program Melodifestivalen tillsammans med Robin Paulsson, 31.