SVT lider av slentrian – och feghet
För två år sedan skrev jag en krönika om gubbväldet på SVT.
Sedan dess har ... ingenting hänt.
De stora satsningarna i SVT verkar fortfarande – med väldigt få undantag – vara öronmärkta för herrar.
Det känns onekligen lite märkligt, eftersom många av SVT:s flaggskeppsprogram borde funka minst lika bra med en kvinna vid rodret.
För inte är det väl verkligen så att kvinnliga programledare inte vill göra stora underhållningsprogram?
”Doobidoo”, ”Här är ditt liv”, ”Dansbandskampen”, ”Så ska det låta”, ”Allsång på Skansen”, nya ”På spåret” ... Inte en kompetent kotte av kvinnligt kön kunde tänka sig att ställa upp?
Det låter väldigt mysko – och jag tror snarare att den sneda könsfördelningen handlar om någonting helt annat.
Och nej, jag tänker inte på en stor konspiration som mäktiga män har kokat ihop.
Jag misstänker snarare slentrian, feghet och ett fyrkantigt tänkande som sitter i väggarna i SVT–huset.
Helt enkelt en sömnig, gubbig tradition som behöver vakna upp.
Och kanske glutta lite på TV4, som ju faktiskt ligger före när det gäller att ge sina kvinnliga profiler – Gry Forssell, Lotta Engberg, Linda Isacsson, Jessica Almenäs ... – förtroendet att synas även i stor och dyr helgunderhållning.