Klart socialen måste ta ungen från Carrie
Men det är väl självklart att Frannie inte kan bo med en svårt manisk mamma som lämnar henne ensam med en beväpnad heroinist med PTSD.
”Homeland” borde glömt Carries unge även denna säsong.
SVT:s actionserie ”Homeland” gjorde dundersuccé när den startade 2011.
Det var på den tiden då vi ännu orkade vänta en hel vecka mellan serieavsnitt och så är det med ”Homeland” ännu. Jag gillar det. Jag gillar att se åtminstone en tv-serie tillsammans med andra, alltså folk i Sveg, Södertälje eller Malmö.
Första säsongen med Claire Daines som CIA-agenten Carrie Mathison och Damian Lewis som hjälte/förrädare – vilket är det? – blev en sann tv-klassiker. (Finns att se på Netflix.)
Makalöst nog har serien fortsatt hålla, nästan, samma klass. ”Homeland” har dock ändrat karaktär. Mindre actionthriller av storslagen Robert Ludlum-typ, mer ett lågmält spiondrama av typen John Le Carré.
Sjätte säsongen, som snart är slut, började förbluffande långsamt och jag förstår den som gav upp i andra eller tredje avsnittet. Många av oss är ju hjärntvättade av de ständigt snabba kickar som tv-världens dramaturgiska extremism gjort oss beroende av.
Men, faktum är att den nya säsongen visat sig vara i klass med den första. Inte för tempo, oväntade tvistar eller att bilar ständigt exploderar utan för den intelligenta – och mycket trovärdiga – skildringen av spioneri, makt, terroristbekämpning, informationskrig, fejknyheter och politik.
Säsongen spelades uppenbart in med tanke på att Hillary Clinton skulle vinna USA-valet men den fiktiva blivande presidenten, spelad av Elizabeth Marvel, passar även Donald Trump-eran världen klev in i. Serien är utsökt.
Men.
Låt oss prata om en ytterst lökig sidohistoria – Carries unge.
Av allt att döma har manusförfattarna haft ett elände med den rödhåriga lilla sötisen och i de flesta säsonger har hon knappt figurerat alls. Vi har kunnat glömma henne.
Men eftersom Carrie nu flyttat tillbaka till New York, efter utflykter i Islamabad och Berlin, gick det inte att skyffla undan ungen längre.
Och, naturligtvis, undrar socialtjänsten hur lämplig förälder Carrie egentligen är, när hon lämnar Frannie ensam med en tungt missbrukande våldsverkare med PTSD, posttraumatiskt stressyndrom (allas vår hjälte Quinn). Och själv är Carrie ett pillerknaprande vrak som lämnat bort ungen i åratal medan hon mördat terrorister istället.
Vi som följt Carrie vet också massa annat, både om Quinn och Carrie, och deras kompetens. Men i den verkliga världen skulle Frannie hamna i fosterhem bums och Carrie inte bara förlora vårdnaden snabbare än Dar Adal hinner sticka Saul Berenson i ryggen – utan troligen även låsas in för vanvård i ett medeltida fängelse.
För att vara en tv-thriller är ”Homeland” ovanligt realistisk, åtminstone lyckas den skickligt få oss att tro det. Trots att absolut inget är realistiskt, egentligen. Carrie är ju kraftfull som James Bond och intelligent som Sherlock Holmes.
Men här, i krocken mellan verklig realism (en deppig vårdnadstvist) och den fläskiga Hollywood-action (Carrie desarmerar en bomb på en tågstation) serien faktiskt är – ja då uppstår inget annat än en sann kalkon.
Men vi glömmer ungen, denna lilla kalkondetalj.
Vi glömmer saken och njuter vidare.
VECKANS...
…TV-KÄRLEK. ”Love”, Netflix. Åh, bandet som samlas någon gång i månaden och gör filmmusik till filmer utan filmmusik och de bisarra besöken på tv-inspelningarna är pärlor i denna enormt pärlande tv-serie, som även säsong två mer verkar upplagd som en lång romantisk komedi-långfilm snarare än löst fristående avsnitt. Ljuvlig.
…HAVERI. SVT:s ”Aktuellt” gjorde bort sig grovt i måndags – jättegrovt – när man bjöd in en riksdagsman för att diskutera pjäsen ”Jihadisten”, om svenska jihadresenärer, på Göteborgs stadsteater. M-riksdagsmannen, Hanif Bali, hade nämligen inte sett föreställningen men ansågs ändå av Aktuellt-redaktionen kompetent att kunna diskutera den. Bali hade heller inga problem med att delta, han kunde rent av bedöma att teater inte har kapacitet till psykologiska förklaringsmodeller (något som bör komma som en chock för alla som hört talas om Shakespeare eller Lars Norén). Men hur vet jag detta? Det vet jag inte. Detta är vad folk har sagt till mig och vad jag läst. Jag såg inte jättejättedåliga Aktuellt i måndags. Men om Aktuellt bjuder in personer att diskutera och såga pjäser de inte sett så måste jag kunna såga ett Aktuellt jag inte sett med en person som sågar en pjäs han inte sett, eller hur? Känns det bra, Aktuellt? Är detta en vettig debattnivå, Aktuellt? Är detta en meningsfull recension? Nej. Det är så dumt allting.
…PÅMINNELSE. Bara 10–11 dagar kvar nu tills ettan på min årsbästalista, ”Better call Saul”, är tillbaka! Tyvärr släpper Netflix inte serien i klump utan ett i taget (eftersom den egentligen är en AMC-serie vars publik tittar en gång i veckan).
…FÖR ÖVRIGT anser jag att ”Let’s dance” på TV4 bör förstöras. Och då gillar jag ändå, vilket alla verkar göra, Stina Wollter. Sedan kan programmet skickas till återvinningen och byggas upp i form av en gigantisk blomma som täcker hela Sverige. Det vore mysigt. Vad som helst förutom dansande kändisar, vad som helst. Bygg vapen av resterna vetja!