”Squid game” på Netflix en oväntad succé

Den sydkoreanska överlevnadsthrillern ”Squid game” är på väg att bli Netflix största succé hittills. Och det är de unga tittarna som visat vägen.

– Serien har blivit en skolgårdssnackis, säger kritikern Hynek Pallas.

De har på sig grönvita overaller och kämpar för livet i den ena blodiga ”skolgårdsleken” efter den andra. De som inte klarar sig dödas på fläcken. Men den som vinner kan lyckas kamma hem 330 miljoner – ett löfte om ett nytt liv utan skulder.

Insatserna är höga i ”Squid game”, som blandar överlevnadsdrama på stiliserade spelplaner med engagerande rollfigurer och samhällskritik.

Den dystopiska inramningen får amerikanska ”Hunger games” och japanska ”Battle Royale” att kännas lättsamma i jämförelse.

”Squid game” hade premiär på Netflix den 17 september och har sedan dess blivit nummer ett i nästan 90 länder, från Qatar till Bolivia samt i USA och Sverige, enligt Netflix egna siffror.

Klår snart Bridgertons

Framgången för serien verkar ha tagit de flesta på sängen. Ted Sarandos, innehållschef på Netflix, sade nyligen i ett panelsamtal att strömningstjänstens mål med originalserier på andra språk än engelska är att de alltid ska bli nummer ett på sin lokala marknad.

Lite slumpartat, verkar det som, blir dock en del av dessa globala hits – som till exempel franska ”Lupin” och spanska ”La casa de papel”.

Enligt Ted Sarandos spelar dock ”Squid game” i en egen liga och snart kommer den att klå ”Familjen Bridgerton” och bli den mest sedda serien över huvud taget på Netflix hittills.

En delförklaring till varför den blodiga dystopin på så kort tid har blivit ett kulturellt fenomen handlar om de lättbegripliga och älskvärda rollfigurerna samt en rättfram och enkel handling.

En allegori med lekar

I en intervju med den amerikanska branschtidningen Variety säger manusförfattaren och regissören Hwang Dong-Hyuk att han valde att använda sig av barnlekar, som den klassiska skolgårdsleken ”Röda, vita lyktan”, som tävlingsmoment för att de var enkla att förstå.

– Då kan tittarna fokusera på rollfigurerna i stället för att lägga kraft på att förstå alla regler, säger Hwang Dong-Hyuk.

Hans syfte med ”Squid game” var att skapa en allegori över det moderna kapitalistiska samhället, i form av en extrem tävling.

– Men jag ville använda mig av rollfigurer som vi alla möter i våra vardagliga liv, säger han till Variety.

Den sydkoreanska filmens typiska kombination av social satir, bisarr humor och ett övervåld i Tarantino-klass (minst) var länge något som mest tjusade en smal filmfestivalpublik.

Men med nya, digitala tittarmönster och inte minst Oscarssuccén för Bong Joon Hos ”Parasit” (2019) har den sydkoreanska film- och tv-traditionen öppnats på bredare front.

Digital flodvåg

När det gäller framgångarna för ”Squid game” är kanske den främsta framgångsfaktorn den unga publiken, som rimligen lockas inte minst av seriens starka estetik. De färgstarka miljöerna har bidragit till att skapa en digital flodvåg av bilder, memes och parodier.

Tävlingsutmaningarna i serien omtolkas på Tiktok, där bland annat den sydkoreanska dalgona-kakan nu har blivit en global angelägenhet och i barnspel som Roblox kan man tävla med sin grön-vit-klädda avatar i tydligt ”Squid game”-inspirerade världar.

Många föräldrar har blivit introducerade till serien via sina barn, en av dem är kritikern Hynek Pallas, som hyllat serien i en recension i Göteborgs Posten.

– För att något ska bli så enormt stort i dag, när vi har så splittrade tittarmönster, så krävs det att en ung generation hoppar på. ”Squid game” har blivit en skolgårdssnackis, passande nog, och det har varit helt avgörande för populariteten.

TT: Ska man som förälder oroas av barnen tittar på serien, den är ju otroligt våldsam?

– ”Squid game” har en 16-årsgräns och det ska man tänka på, absolut. Men barnen hittar ju till serien från många håll, det är inte längre så enkelt som när en film hade 15-årsgräns på bio. Då får man rusta efter det och jag tycker att man som vuxen kan fundera på hur man kan fånga upp och prata med sitt barn om vad serien faktiskt handlar om.

”Konkret jämställdhetsfråga”

Hynek Pallas påpekar att nyckelfrågan i serien handlar om skuldsättning, och vilken bomb ojämlikheten är i många länder.

– I Sverige behandlar vi ofta skulder på löpsedlarna i samband med realityprogram som ”Lyxfällan”. Men det är en konkret jämställdhetsfråga och det handlar inte bara om en fattig underklass. Även medelklassen börjar få det svårt när det gäller bostäder, ojämlikheten är ett problem som i dag är spritt i samhället och så ser det ut på många håll i världen.

TT: Hur väl fungerar ”Squid game” som en allegori över sin samtid då?

– Utmärkt. Den krånglar inte till det så mycket.