Alla utomhuskonserter borde hållas på Ullevi

k

Nej, den är inte barmhärtig, den måndag som följer på den fullständigt magiska midsommarhelgen i Göteborg.

Plötsligt blir det vardag igen. Plötsligt har alla vänner och kolleger försvunnit från Park Aveny. Plötsligt är den nyss kokande Avenyn tömd på Springsteen-fans.

Och när jag med huvudet dunkande av gammal champagne kliver ut på hotellbalkongen ser jag Ullevi öde, tyst och igenbommat genom dimmorna. Ja, naturligtvis börjar det regna på måndagen också.

Intensivt.

Det är så vemodigt och tomt och bedrövligt att man vill fly så fort det bara går. Men jag har haft födelsedagskalas natten lång och kan inte ens närma mig bilen förrän sent på kvällen. Så jag får gå där hela jävla måndagen i regnet och hulka.

Känner mig som en enda stor Eric Satie-svit.

Att det allltid måste bli så.

Att det alltid måste komma en rungande rekyl när man varit med om nånting riktigt underbart.

Men vadå.

Man kan inte sluta leva för att man vet att man ska dö en gång.

Så jag klafsar ut på balkongen igen, tar en sista dyster titt på de välvda Ullevi-läktare jag kan se över hustaken bortanför Heden och tänker att alla utomhuskonserter i Sverige alltid, alltid borde hållas på den arenan.

Den är bäst i Sverige vad gäller stora konserter.

Framförallt är den vida överlägsen Stadion i Stockholm.

Inte bara för att den är större, tar in mer folk, har högre läktare, känns tätare och automatiskt genererar högre stämning.

Framförallt är det alltid roligare publik på Ullevi.

Om en sån som Springsteen spelar i Stockholm försvinner drivor av biljetter till människor som egentligen inte bryr sig, men är nyfikna på vad det är vi obildade svennar blir så upphetsade över.

Ja, ni vet. Kulturkoftor från DN, några hundra The Ark-medlemmar, skivbolagsjönsar, Jonas Gardell och en massa löst stureplansslödder.

De har all rätt i världen att gå på konserter de också, men de bidrar sällan till att höja stämningen, om man säger så.

En midsommar på Ullevi kommer de som ska komma - och proletärerna från Stockholms innerstad har festerna på lantegendomarna att tänka på.

Naturligtvis har även U2, Stones och David Bowie gjort otroligt mycket bättre spelningar på Ullevi än på Stadion.

Så, EMA:

Ullevi.

Alltid Ullevi.

Det kommer mycket mejl i ett visst ämne. Så här ser ett typiskt ut:

"Var på söndagskonserten på Ullevi och om vi på läktaren hörde rätt så sade väl Springsteen "This is for you Bjuorman !" när han körde Detroit-medleyt......? Min kompis är helt 100% på att det var ditt namn han sade, hörde vi rätt eller var det bara det vi väntade och ville höra när vi stog där i den euforiska yran på arenan?"

Peter Örebro

Det finns stollar i min närhet som försöker påstå samma sak, men jag vägrar tro dem.

Varför skulle han?

Av vilken anledning skulle en sketen journalist föräras en låt?

Såvitt jag kunde se pekade Herr Springsteen på någon längst fram när han sa det där "This is for you".

Herregud, det får vara någon måtta på magin.

Å andra sidan vet jag en som kommer att lyssna rätt noggrannt när bootleg-skivorna anländer om nån vecka...