Förlåt, detta manstjafs låter bara löjligt
Först och främst: tillåt mig att skratta.
Det talas alltså om ”en ny man”.
Vissa av männen i dag går visst omkring och är maskulinitetsstressade i samhället för att kvinnor har tagit mer plats.
Oj, oj, oj.
Det är mycket nu. Som om det inte är nog med alla jävla medlemskort som ska hållas reda på i plånboken.
Äh, men förlåt, men det låter faktiskt rätt löjligt alltihop. Och jag blir trött, ledsen och förbannad av att läsa det.
Och jag är rätt less på att vara trött och förbannad.
Jag försöker hänga med så gott jag kan när det gäller alla möjliga olika debatter när det gäller jämställdhet. Ofta dras jag med och snöar in på någon lång analys kring exempelvis hur idiotiskt ett företag väljer att lyfta fram sina kvinnliga anställda. Och så blir jag upprörd. Trött, ledsen och förbannad. Och så tänker jag att världen är rätt jävla fucked upp och dålig.
Allt som oftast glömmer jag att backa några steg tillbaka och se till helheten. Jag är för upptagen med att vara förbannad. Men varje gång jag gör det, backar tillbaka alltså, så känns det alltid bättre.
Vi är alla människor.
Människor är inte automatiskt fucked up och dåliga.
Men vi sysselsätter oss med så otroligt mycket sorterande och katalogiserande.
Allt för att vi tror att det ska göra det enklare för oss, när det egentligen bara krånglar till. Om vi stämplar en man som metrosexuell så blir det tydligare. Tror vi.
Jaha, han går omkring med sarongkjol och plockar ögonbrynen. Bra, tack då vet jag.
Eller så gör han inte det? Han kanske bara har köpt en ny väska och fått på sig en välstruken skjorta. Han kanske mest av allt gillar älgjakt och att dansa till Lasse Stefanz.
En annan person som kallas macho kanske också tycker att det är meditativt att baka smörgåstårtor.
Saker och ting är inte så svartvita.
Den ”nya mannen” ska tydligen rymma allt. Han ska ha svängrum att gråta, träna kampsport och bära smink. Okej. Det låter väl jättebra.
Men måste det verkligen gå under etiketten den ”nya mannen”. Varför krångla till saker?
Är det inte så enkelt att det bara är en människa som beskrivs?