Karin Adelsköld om alkoholismen: ”Kunde inte kontrollera drickandet”

Vaknade upp blåslagen men mindes ingenting

Publicerad 2023-10-25

Hon bestämde sig för att sluta dricka – men klarade inte av det.

Till slut insåg Karin Adelsköld att hon var alkoholist, även om hon först inte ville inse det.

– Min självbild var inte att jag var en vinkärring.

Det har gått sju år sedan som komikern, författaren och programledaren Karin Adelsköld, 50, gick in i väggen. Efter den svåra tiden som följde gjorde hon även en stor livsstilsförändring hälsomässigt både gällande kost och träning.

Nu berättar hon för Nemo Hedén i ”En beroendepodd med Karin Adelsköld” att hon under tiden har tampats med ett eskalerande alkoholmissbruk.

Karin Adelsköld.

”Gjorde tusen alkoholtester”

I dag är Karin Adelsköld dock nykter via tolvstegsprogrammet och i podcasten berättar hon att det var för lite mer än tre år sedan som hon tog beslutet att sluta dricka.

– Men jag märkte att det inte gick. Dessutom kom inte den ångestdämpningen som jag hade fått av rödvin, som jag då höll mig till. Jag blev helt chockad och förstod ingenting. Jag började göra tusen alkoholtester och såg att jag låg i riskzonen, men jag tänkte att jag inte var alkoholist.

Karin Adelsköld berättar sedan om rädslan som sköljde över henne och att hon bestämde sig för att bara hålla sig till ett glas varje kväll.

– Min självbild var inte att jag var en vinkärring, en rödvinsuggla. Eller vad heter det? Jag vet inte ens vad det heter. Rödvinshagga? Dessutom började magen fucka ur snabbt, så jag kunde inte dricka rödvin längre, säger Karin Adelsköld i podcasten och berättar att hon samtidigt gjorde ovan nämnda hälsoresa, men att hon frustrerande nog inte började må bättre.

Karin Adelsköld på svenska Stand up-galan 2011.

Vaknade upp blåslagen – mindes ingenting

Karin Adelsköld öppnar också upp om det faktum att hon ofta började bråka med sin dåvarande pojkvän och hon blev arg när hon drack. Hon började även dölja sitt missbruk för barnen genom att dricka vin i en temugg. Även alkohol på middagar med vänner blev problematiskt.

– Jag kunde inte kontrollera hur mycket jag drack, eller att jag blev för full. Så jag drack jättelite bland folk och gick hem och drack mer. Jag insåg mer och mer att det var ohållbart.

På luciadagen för tre år sedan vaknade Karin Adelsköld plötsligt upp och hade en totat blackout. Hon mindes till en början ingenting och kände dessutom att hon hade ont i ryggen.

– Då var jag helt blå på hela ryggen och hade blod på huvudet. Min kille var inte där, jag fattade ingenting. Men plötsligt började jag minnas. Min kille hade varit där och jag hade druckit en flaska starkvinsglögg innan han kom.

Karin Adelsköld mindes däremot inte hur hon hade slagit sig.

– Då insåg jag att jag nu hade ett val. Det var ett sådant alkisbeteende.

Karin Adelsköld.

Fick ångest när hon slutade dricka

Där och då bestämde sig Karin Adelsköld för att sluta dricka, men det resulterade i att hon fick ångest, nästan började se syner och höra röster.

– Jag mådde bara sämre och sämre. Jag bråkade, blev bara elakare mot mina barn och alla runt omkring. Jag förstod ingenting. Till sist så var det en kompis som sa “Men fan Karin, du kanske är alkis”.

Men att söka hjälp för sitt missbruk satt långt inne.

– Jag är en offentlig person, jag kan inte söka hjälp. Tänk om folk skulle veta att jag har hanterat min stress med rödvin?

Vill inspirera till att söka hjälp

Aftonbladet har varit i kontakt med Karin Adelsköld som kommenterar sitt beroende och resan till ett nyktert liv.

– Det har tagit tid för mig att förstå mitt beroende. Jag hade som så många andra en bild av hur en alkoholist är och så var ju inte jag. Nu snart tre år och 12 steg senare vet jag bättre. Och jag vet också att ett nyktert liv är så mycket mer än att bara ta bort alkoholen. Det har varit och är fortfarande periodvis väldigt jobbigt. Framförallt med all skuld och skam som hänger ihop med att vara beroende. Men det är mest av allt fantastiskt skönt att vara nykter och att få vara öppen med det nu. Kanske kan jag inspirera någon att söka hjälp för sitt drickande.