Ondska och död på årets festival
Läs Jens Petersons filmkrönika
Ett starkt år för Stockholms filmfestival som just startat. För oss som får åka till Berlin, Cannes och Venedig är det många bekanta filmer. Bra att de visas här, även de som inte får vanlig biodistribution.
De bästa får flera en chans att se. Det gäller bröderna Coens nya ”No country for old men”, komedin ”Juno”, Brad Pitts enastånde västern om Jesse James, krigsdramat ”In the valley of Elah” och Sean Penns ”Into the wild”. Och Viggo Mortensens nakenchock när han slåss brutalt i bastu i starka ”Eastern promises”.
En av de bästa är svartvita ”Control”. Skicklige fotografen Anton Corbijn skildrar Joy Division-sångaren Ian Curtis från 1973–1980, i samma anda som de klassiska bilder han tog på Curtis.
Steve Buscemi har regisserat och spelar reporter i ”Interview”, där Sienna Miller är såpastjärna som intervjuas av en sur ”seriös” journalist.
Jag är inte lika förtjust i Wes Anderssons nya ”The Darjeeling limited” eller Park Chan-Wooks ”I’m a cyborg but thats OK” men så är det med festivaler. Upp och ner.
Josef Fares öppning ”Leo” handlade om våld. Mycket mörkare än hans tidigare. Den sätter tonen för en festival med mycket ondska, blod och död.