”Ibland ville jag inte leva”
Publicerad 2011-12-26
Andreas Lundstedt om hiv-diagnosen
13 år efter diagnosen har nu Andreas Lundstedt, 39, lärt sig leva med sin hivsmitta.
Men det har varit en lång väg att vandra.
– Förr hatade jag min situation och ville stundtals inte leva, berättar han i Medicinsk vetenskap.
I nästan tio år levde Andreas Lundstedt ensam med vetskapen om sin hivsmitta, till dess att han berättade öppet om sin sjukdom i tidningen QX för fyra år sedan.
En tuff process
Och i en ny intervju berättar han att det har varit en tuff process att acceptera sjukdomen. att kombinera sin hektiska livsstil med det faktum att han var sjuk – vilket inledningsvis slutade med att han började slarva med sina mediciner.
– Jag orkade inte med det utan satt bara ensam hemma i soffan och ville skita i allt. Jag utmanade mitt liv och mitt hiv och tog inte tabletterna som jag skulle, säger han.
”Livet är skört”
Konsekvensen: ett virus som började bli resistent mot medicinerna.
– Då det märktes att jag slarvade fick jag en tankeställare om hur skört livet är, säger Lundstedt i intervjun.
Sedan dess är han noga med sin behandling – och virusnivåerna är nästan obefintliga.
– Jag har haft tur, för det hivvirus jag bär på är av den mindre aggressiva sorten. Behandlingen fungerar mycket bra och är helt utan biverkningar. Jag är så frisk jag kan bli, säger han i Medicinsk vetenskap.