Inte som 2009... men här finns en del möjliga hits
Jan-Olov Andersson om filmåret
En ny Josef Fares-komedi. Kommissarie Beck versus parodin Späck. Nytt känsloladdat drama med Michael Nyqvist. Och publikrusning första helgen till ”Snabba cash”.
Trots det lär det bli nästan omöjligt att upprepa publiksiffrorna för succéåret 2009.
I går höll Svenska filminstitutets vd Cissi Elwin Frenkel sitt numera traditionella ”upprop” för svensk film i Filmhuset. Hon berättar (så positivt som möjligt) om läget i svensk film. Man visar avsnitt ur vårens filmer och moderatorn Fredrik Sahlin småpratar med de som har gjort eller är med i filmerna. Och sedan minglar alla med media.
Fjolårets siffror är de bästa för svensk film sedan filminstitutet startade mätningarna 1963. Fram till november var hela 32,4 procent av cirka 15,6 miljoner biobesök på svenska filmer.
Förklaringen stavas förstås Millennium-trilogin. Och någon sådan finns inte förrän möjligen om och när Hollywood gjort sina nyinspelningar.
Det är svårt att bedöma filmer utifrån trailers. Men nog känns det som att det finns några potentiella publiksuccéer.
Med över 110 000 besökare under premiärhelgen, kan ”Snabba cash” vara på väg mot uppåt 600 000 besökare, minst.
Josef Fares pappa Jan var underbar i en biroll i ”Jalla! Jalla!”. I ”Farsan” får han visa upp ett ännu bredare register i huvudrollen, i en komedi som verkar härligt galen.
Det ser ut som att Kjell Sundvall får till mycket humor ur den populära konflikten storstad versus landsbygd i ”Bröderna Karlsson”.
Både hästfilmen ”Klara” och svartare ”Sebbe” borde ha hyfsad igenkänningsfaktor hos tonårspubliken.
Michael Nyqvist är en säker publikdragare. ”Änglavakt” verkar spela ännu mer på starka känslor än förra samarbetet med Johan Brisinger, succén ”Underbara älskade”.
Inte helt omöjligt heller att parodin ”Kommissarie Späck” faktiskt lockar fler besökare än sista Beck-filmen. Det är ju främst tv som gjort Beck så megastor att vi nu är redo för att skratta åt filmerna, också.
Branschskvallret surrar för övrigt om att Mikael Persbrandt skrattar gott åt att Johan Hedenberg ska driva med honom medan Peter Haber är mindre road. Han förstår inte vitsen med att en tjock skådis ( Leif Andrée) ska parodiera honom.