Tänkvärt och inspirerande
Aftonbladets profiler tycker till om sommarpratarna
ALS-sjuka Tina Jansson kan varken äta, prata eller röra sig.
Men tänka kan hon fortfarande.
Sjukt positivt, dessutom.
I går var det lyssnarnas framröstade sommarvärd som sommarpratade.
Eller ja, det var ju egentligen hennes syster Elin som pratade. Eftersom *Tina Jansson inte längre kan tala.
Men det var Tinas ord hon läste upp.
Ord som Tina hade kommunicerat med hjälp av en liten reflex på glasögonen, och en så kallad huvudmus.
Eftersom Tina inte längre kan använda händerna.
Trebarnsmamman från Örebro, som brukade jobba som lärare, insjuknade nämligen i nervsjukdomen ALS för snart fyra år sedan och är i dag helt förlamad. Och måste bli matad med soppa genom en slang.
Men hennes budskap var ändå det från en positiv kvinna, som har lärt sig att acceptera sin situation, och kommit överens med sitt öde.
Som blivit mentalt starkare, mindre rädd, och till och med verkade kunna se sig själv som lyckligt lottad.
Lyckligt lottad i jämförelse med aidssjuka mammor i Zambia, som ligger på bastmattor i kolmörkret, visserligen – vilket kanske är en lite väl anspråkslös måttstock – men ändå.
Det var inspirerande, optimistiskt och självklart oerhört tänkvärt.
Ändå kom jag på mig själv med att, då jag kom tillbaka till mitt skrivbord efter att ha varit i väg och köpt lunch, bryta ihop lite grann inombords då jag upptäckte att klåparen bakom disken hade GLÖMT ATT LÄGGA I FETAOSTEN I MIN GREKISKA WRAP!
Jag tror att det betyder att jag borde lyssna på Tinas ”Sommar” en gång till.
Jag behöver tydligen nöta in budskapet.