Aborter var ingen stor grej - det var sånt som hände

Zandra Lundberg: Fantastiskt med fri abort – men det får inte vara ett slentrianmässigt alternativ

Jag hade en vän som gjorde fyra aborter.

Det var ingen stor grej för henne.

Aborter var inget märkligt för oss. Det var sånt som ­hände.

Vi var ett gäng tonåringar som var allt annat än ansvarsfulla. Vi skrattade åt vuxna som tittade på oss med oroade blickar. Patetiska stackars torra jävlar. De visste ju inte ett skit om att leva.

Vi söp och låg runt. Ibland vaknade jag upp hos någon kille jag inte alls var särskilt förtjust i att vakna upp hos, men sånt hände hela tiden så det var liksom inget konstigt. Jag skrattade åt det ­efteråt.

Någon gång om året lommade jag iväg till ungdomsmottagningen. Bistra tanter tittade på mig med avsmak efter att jag svarat på frågor om mina ”sexuella kontakter”, sedan förnyade de mitt p-pillerrecept.

Det hände ofta att jag rotade fram den där skrynkliga lappen först flera månader senare när jag äntligen fått lite pengar över.

Jag var livrädd för att bli gravid, ändå blev det otaliga gånger utan varken p-piller eller kondom. Efteråt, om inte mensen kom som den skulle, satt jag på badrumsgolvet och svor för mig själv med graviditetstestet i handen. Jag lovade högtidligt för mig själv: aldrig mer utan skydd.

Det var glömt i samma stund som testet visade att jag klarat mig (den här gången också).

Jag tror vi var 17 när jag frågade min kompis om det inte var jobbigt att göra abort.

Hon ryckte på axlarna.

– Det gör ont. Men det går rätt snabbt.

Vi normaliserade aborter. I våra huvuden hade det ingenting med att stoppa ett bultande hjärta att göra. Att det kostade samhället pengar kändes som det absolut minsta problemet. Abort var ett alternativ till preventivmedel. Vi var unga och dumma i huvudet. Men det var så det var.

Aborter var sånt som hände.

Jag har ingen aning om hur hon, min kompis, funderar kring aborterna i dag.

Jag har inte haft kontakt med henne på flera år. Men jag kan ju ­bara tänka mig hur jag själv skulle känna. En abort kan förstås vara ­totalt bekymmersfri, men det kan också komma en känslomässig backlash. Jag förmodar att jag känt en fruktansvärd skuld.

Det är fint och fantastiskt att abort är en lagstadgad rättighet. Hurra för oss!

Men jag tycker inte det ska vara ett slentrianmässigt alternativ när pengarna går till annat än piller, plåster eller kondomer.

Därför bör preventivmedel vara gratis för unga - över hela Sverige.

Zandras zuper

Som frilansjournalist har jag märkt att det dimper ner en och annan förfrågan om att göra saker gratis (eller ­nära på) för olika tidningar. Det är ju inte klokt. Cissi ­Wallin har skrivit ett utmärkt svar till en sådan förfrågan: ”hur mycket gratis tycker du att jag ska jobba innan jag kommer upp i mina manliga kollegors lönenivå?”.

Zandras zzz

Jag läser en intervju med en familj som skippat sockret ett helt år (och släpper boken ”Year of sugar: a memoir”). Det mår så klart bäst i hela världen nu. Jag fattar inte varför jag fortsätter proppa i mig skiten. Varför!? Är jag månne hjärndöd?

Följ ämnen i artikeln