Snortande Jackie – en perfekt antihjälte
Hon är trött, snortar skumma grejer, är otrogen med en apotekare – och tvekar inte inför att spola ner sina patienters öron i toaletten.
Syster Jackie är höstens självklara antihjälte.
Doktor House i ”House” är en genialisk, men elak, jävel som poppar piller och bara tänker på sig själv.
Tvåbarnsmamman Nancy Botwin i ”Weeds” lever på att sälja dunderröka.
Walter White i ”Breaking bad” kokar metamfetamin för att försörja sin familj.
”Californications” Hank Moody klarar inte av att hålla den i brallan.
Och ”Dexters” Dexter Morgan hjälper polisen att sätta stopp för mördare – genom att mörda asen själv.
Ja, antihjältarna har – med sina fel och brister av varierande kriminell och amoralisk grad – onekligen varit de nya hjältarna mer eller mindre hela 00-talet.
Inte minst i serier från kabelkaner som HBO, Showtime och FX, där gangsters, traumatiserade brandmän, seriemördare, knarklangare, motorcykelmarodörer, sexmissbrukare, blodsugare, prostituerade, äktenskapsförbrytare, korrumperade snutar, halvalkisar, polygamister, lurendrejare och dårfinkar slåss om att agera mest skruvat och ändå kunna behålla tittarnas sympatier.
Det är helt enkelt en bra tid för oss som gillar våra tv-serier serverade mörka, märkliga och befriade från moralkakor.
Och nu är det dags för ännu en magnifik antihjälte – eller rättare sagt antihjältinna – att göra entré i våra svenska vardagsrum.
Närmare bestämt den trötta, cyniska, svärande, otrogna och missbrukande – men också kompetenta, hängivna och godhjärtade – sjuksystern Jackie, som gestaltas
av suveräna Edie Falco (Carmela från ”Sopranos”)
i dramakomedin ”Nurse Jackie”, som har premiär
i SVT på lördag.
Jackie ser ut att ha gått igenom sju svåra år, har en osexig frisyr som Carmela skulla ha hatat, ont i ryggen, och lever i en allt annat än glamourös, högoktanig eller spektakulär tv-värld.
En värld vars vardagliga gråhet det faktiskt är någonting väldigt befriande över.
Jackie är helt enkelt en av de intressantaste – för att inte tala om mänskligaste – kvinnliga karaktärerna vi har sett de senaste åren.
Och medan man skulle kunna tro att självdestruktiva antihjältar borde ha spelat ut sin roll vid det här laget – så visar det sig alltså att det visst fanns plats för en till.