”Tufft att inte vara behövd”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-03
Bioaktuelle Johan Widerberg om varför han bytte rampljuset mot bartenderjobb
Fem års tystnad.
Inför sin comeback framför filmkameran i ”Så olika” talar Johan Widerberg, 35, ut om vad han har gjort de senaste åren, framtidsdrömmarna och om sin oväntade statistroll i Hollywood-filmen ”Ocean’s twelve”.
– Där blev jag förmodligen världens bäst betalda statist i filmhistorien, säger han.
Senaste huvudrollen på bio var mot Helena Bergström och Rolf Lassgård i Colin Nutleys Oscars-nominerade ”Under solen” för elva år sedan. År 2003 var han med i tv-dramat ”Norrmalmstorg”. Och sedan ... den stora tystnaden.
Var tog du vägen, Johan?
– När telefonerna varit tyst tillräckligt länge är man tvungen att överväga om det kommer att ringa igen. Det är klart det är tufft att inte känna sig behövd ... vilket jag ju då inte var under de här åren. Fast jag är ganska cool med det också, då får man göra något annat.
Och du blev bartender i en hotellbar i Stockholm?
– Det stämmer. Jag har alltid varit intresserad av seriös drinkblandning och haft det som hobby. Jag bestämde mig för att lära mig det på riktigt. Sedan jobbade jag med det i ungefär ett år.
”Jag var väl svårplacerad”
Allt är så hemligt kring dig. Kanske också för att varenda kvinna i din generation verkar vara lite betuttad i dig ...
– Vad härligt!
... så finns det många myter kring dig. Som att du som bartender vägrade erkänna att du var du. Att du brukar festa loss under tennisveckorna i Båstad. Och alla är nyfikna på vad du har gjort de senaste åren.
– Vi tar myterna, en och en. I baren har jag aldrig nekat till att vara den jag är. Jag hade nog inte tänkt på det innan, att så många skulle känna igen mig. I och med att jag synts så lite, var jag väl lite svårplacerad ... påfallande många trodde jag var Alexander Skarsgård – som är ungefär dubbelt så lång som jag.
– Men aldrig under det där året var det någon som ens på fyllan gjorde sig lustig över att jag plötsligt stod i en bar. Tvärtom var det bara positiva och uppmuntrande kommentarer. Och så småningom kände jag ju att jag längtade tillbaka till filmen.
– Och Båstad ... familjen har haft ställe i trakten, på Bjärehalvön, sedan 1969, fem år innan jag föddes. Pappa bodde inne i Båstad de sista fem, sex åren av sitt liv, mamma bor där nu. Bygden är som ett andra hem. Men tennisveckorna, då är jag aldrig där, jag står inte ut med hur det ser ut där då.
Sedan dök du plötsligt upp i en liten statistroll i stora Hollywoodfilmen ”Ocean’s twelve”. Hur gick det till?
– En dam från Italien, en rollbesättare, vi hade träffats på en filmfestival, mindes mig och ville att jag skulle provfilma. Det var jävligt bråttom, de faxade några scener, jag fick filma själv hemma, med en lånad videokamera. Det kändes lite taffligt. Några veckor senare ringde hon och sa: Steven (Soderbergh, regissören) loves your tape, du fick rollen”.
– Det var som en blixt från en klar himmel, jag var överlycklig. Tätt inpå inspelningsstarten kom ett nytt samtal: ”Vi får inte ihop manuset, för att rädda det har vi strukit din roll”. De skämdes nog lite och undrade om jag inte ville komma dit ändå och göra en ”plojgrej”. Och jag bestämde mig för att inte sura eller gå in i fullskalig depression, utan åkte dit och gjorde statistrollen.
Fick du betalt som om du hade gjort den riktiga rollen?
– Ja, jag brukar säga att jag förmodligen är världens bäst betalda statist i filmhistorien.
Hur mycket, ungefär?
– Nä ... det säger jag inte.
Älskar djur
När Helena Bergström och Tove Alsterdal skrev manus till ”Så olika”, stod det efter ett tag klart för dem att Johan var som klippt och skuren för rollen som filmens djurskötare, en hemlighetsfull person som flera i filmen blir förtjusta i.
– Han är ett slags enigma, hans kärlek är allomfattande, han har något gränslöst som jag älskar, säger Johan, som dessutom delar rollfigurens kärlek till djur.
–Jag har två katter hemma, fler har jag inte plats för.
Han hyllar Helena Bergströms mod att låta någon som varit borta från branschen få en så stor roll. Och drömmer själv om att gå i pappa Bo Widerbergs (1930–1997) fotspår och göra egna filmer.
– Det är det jag gjort de senaste åren, suttit och skrivit manus med Sara Heldt, både min bästa vän sedan många år och en rutinerad manusförfattare. Så att växelverka, skådespeleri och regi, det är drömmen.
Det här är Johan
Na mn: Johan Widerberg. Ålder: 35. Bor: Stockholm. Familj: Flickvän (”jag säger inget om henne!”), två katter. Inkomst: 62 853 kronor (taxeringsår 2008). Karriär (i urval): ”Ebba och Didrik” (tv, 1990), ”Rapport till himlen” (tv, 1994), ”Lust och fägring stor” (1995), ”Juloratoriet” (1996), ”Lithivm” (1998), ”Under solen” (1998), ”Herr von Hancken” (2000), ”Gossip” (2000), ”Norrmalmstorg” (tv, 2003), ”Ocean’s twelve” (2004). Aktuell: I Helena Bergströms romantiska komedi ”Så olika”, biopremiär på fredag.