Det enda jag hittar är Ron Jeremys snopp

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

WEST HOLLYWOOD

Trampar Sunset Strip upp och ner i fåfäng jakt efter tecken på att Red Hot Chili Peppers satt ett nytt exempel med den poporienterade "By the way".

Men jag hittar bara Ron Jeremys snopp.

Vad den säger om sin samtid är oklart.

Lever fortfarande i villfarelsen att det är på Sunset Strip - den korta men legendariska sträcka av Sunset Boulevard som slingrar förbi rockklubbarna The Whiskey, Rainbow och Roxy - man bäst läser av klimatet på den amerikanska rockscenen.

Vad jag inte vill fatta är att det är mer än tio år sedan, under Guns N´ Roses och Mötley Crües heydays, den slitna gatstumpen senast utgjorde rockmusikaliskt epicentrum så om de oväntat attraktiva popvibbar som präglar det inflytelserika Red Hot Chili Peppers nya album verkligen får fäste i USA inleds den eventuella boomen definitivt inte här, bland trötta rap metal-fans och övervintrade grunge-slackers.

Jag noterar alltså inget anmärkningsvärt.

Förrän jag av misstag kliver in i en ny butik som verkar sälja fräcka underkläder - och varför jag intresserar mig för såna har ni inte med att göra. Det visar sig i själva verket vara tidningen Hustlers egen fashionabla porrbutik.

Såna brukar vara mörka, nergångna och rätt äckliga. Den här är tvärtom ljus och luftig, fräsch och trevligt möblerad. I ett hörn finns till och med ett chict litet kafé. Ser ut ungefär som Hedengrens bokhandel på Stureplan i Stockholm.

Fast man hittar förstås inga Strindberg-titlar på de här hyllorna. Man hittar bara saker som " som gör att jag inte vet var jag ska titta. Men blicken råkar fastna på något som ser ut som en välbakad Skogaholmslimpa.

Det är, får jag veta, en exakt kopia av Ron Jeremys penis.

Vem Ron Jeremy är?

Den frågan har jag fått förr.

Under filmfestivalen i Cannes 1992 promenerade han förbi utanför den då synnerligen livfulla baren Le Petit Carlton och jag, som var ny i de stockholmska journalistkretsarna och egentligen dödligt blyg för människorna runtom mig - om jag inte minns fel var det Jan Gradvall, Mattias Norborg, Lars Nylin och vår egen Gossen - började hojta:

- Öh, kolla grabbar, det är för fan Ron Jeremy!

De popkulturella giganterna tittade frågande efter mustachmannen på gatan.

- Vem är det då? undrade Gradvall.

- Men för fan! Han är ju världens mest kända manliga porrskådis.

Tystnad. Underliga blickar.

Och så sa någon, långsamt och med tydligt förakt för den perverse rookien från Borlänge:

- Hur kan du veta det?

- Tja " hm.

Ridå.

Så här i efterhand kan man konstaterande följande:

1. Det hör till allmänbildningen att veta vem Ron Jeremy är.

2. Som om inte Gossen redan visste "

Nu, sedan jag så att säga sett arbetsredskapet live, kan jag också konstatera att Herr Jeremy gjorde ett begåvat yrkesval.

Och för övrigt är Red Hot Chili Peppers-skivan bra.

Orsaker till extas

Per Bjurman per.bjurman@aftonbladet.se