Ett sexuellt mästerverk
Fredrik Virtanen: Raquel Welchs trippel helt magisk
Sexsymbolen Raquel Welch, 69 år numera, låg med Bob Dylan, Frank Sinatra och Elvis Presley.
Ett popsexuellt mästerverk.
Det hela är oerhört roligt, och fantastiskt fascinerande.
Storyn är aningen osäker ännu – Raquel Welchs självbiografi ”Raquel, beyond the cleavage” släpps först i dag i USA och fler ikoniska älskare lär ha förekommit, bland andra Dean Martin, Richard Burton, Warren Beatty och Alice Cooper, kan man läsa i New York Post – men just den där trippeln är magisk.
Större blir det inte. Frank Sinatra. Elvis Presley. Bob Dylan. (Nej, inte samtidigt, då hade vi i stället talat om pophistoriens mest legendariska, otippade homosexualitet.)
De tre allra största musikikonerna under 1900-talet. Den störste sångaren, den störste rock ’n’ roll-artisten och alla tiders störste poppoet.
Kan någon tjafsa med det?
Kanske om Welch petat in John Lennon & Paul McCartney i brasan också. Eller Jimi Hendrix, tycker kanske vissa. Eller Bruce Springsteens bästa ballader. Men nej, det skulle spä ut storheten.
Det extra intressanta, och för Raquel Welch bökiga, är ju att de tre inte ingick i samma kultursfär. Elvis sjöng förvisso ett par Dylan-låtar, och Dylan tyckte om både Elvis och Frankie – men Dylans värld var långt från de bägge andras och deras världar korsades sällan heller. De tillhörde inte ens samma generationer.
Det är inte som att sätta på Ian Brown, Liam Gallagher och Damon Albarn. Eller Marvin Gaye, Barry White och Teddy Pendergrass. Eller Brad Pitt, George Clooney och Johnny Depp. Eller ens Marlon Brando, James Dean och Al Pacino. Eller Magnus Härenstam, Micke Nyqvist och Ola Rapace. Haha, förlåt, fantasin skenar. Eller Johnny Cash, George Jones och Willie Nelson. Eller Jay-Z, Eminem och Dr Dre. Eller Jamie T, Pete Doherty och Romeo Stodart. Eller Jan Gradvall, Kjell Häglund och Göran Greider. Hahahahahaha, oj, jag är galen. Eller Lou Reed, Iggy Pop och David Bowie. Eller Kurt Cobain, Anthony Kiedis och Axl Rose.
Det hade varit jämförelsevis enkelt för någon Raquel Welch-liknande sexbomb just inne i de respektive kretsarna vid en viss tid i pophistorien.
En motsvarighet skulle kunna vara Ernest Hemingway, John F Kennedy och Muhammad Ali. Eller Jackie Kennedy, Madonna och Marilyn Monroe, om vi ska vända på groupiesteken. De vore fantastiska korskulturligg.
Men musikaliskt finns ingen större trippel än Frankie, Bobby och Elvis. De tre kungarna.
Hatten av för Raquel Welch. En popkulturellsexuell fullträff.