Roligt men alldeles för välbekant
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-06-30
FALKENBERG. Dessa älskade dumskallar.
Brevbäraren Dag-Otto har blivit en folkkär nörd i Stefan & Kristers sommarteater. Hans comeback är underbar.
Det är 1961. Om en lat brädgårdsarbetare och hans kloka fru som låtsas vara blind när hon spiller kaffe på en rik kvinna som visar sig vara hustru till latmaskens chef.
Efter förra årets chansning med ”Hemsöborna” satsar Falkenberg på så säkra kort det går.
Och roligt är det, även för den som himlar åt repliker som ”där fick han så han fes”. En bra ensemble.
Dag-Otto som inte kan säga R är en genial rollfigur, underbart spelad av Jojje Jönsson. En god människa som vill alla väl, men mycket blir fel eftersom han är dummare än en lergök.
I första akten är Dag-Otto lite som Manuel i ”Pang i bygget”.
I andra akten kommer Stefan Gerhardsson in och spelar en Manuel-kopia på spanskt hotell.
Är det Manuel-tävling på gång?
Tyvärr känns mycket alltför välbekant. Onödigt, eftersom Krister Classon skriver många begåvade scener och skämt.
Tack vare ryggskott såg jag pjäsen stående och vandrande. Den charmiga teatern vid Ätran har plats för 1 618 åskådare. Man ser och hör bra överallt.
Jag har kollat.