”Uppfriskande att folk skiljer sig vid 70”
Högljutt signalerar det ”Än har jag inte gett upp livet!”
Folk borde skilja sig mer.
Allvarligt talat, människor klänger sig fast alldeles för länge.
Sedan sitter de, nyskilda och alldeles rosiga om kinderna och bara: VARFÖR gjorde jag inte det här för tio-fyrtio år sedan?
Ja. Varför?
Kanske för att samhället har bestämt att skilsmässor är någonting dåligt.
Åjo, lite skamligt är det allt att behöva berätta för kollegor och släkten att det är dags att gå isär. Ett litet misslyckande på vandringen genom livet som ju alltid annars så jävla perfekt. Eller inte. Alls.
Det är sunt, härligt och modigt att kasta sig huvudstupa in i förälskelse och våga satsa. Skaffa barn, tvåplansvilla, dvärgkaniner, en jättestor grill till verandan och drick tusentals glas vin tillsammans i skymningen.
Prata, berätta, ställ frågor, skratta, gråt. Gör det! Bara lev! Njut!
Men jag tror att relationer har en viss livslängd. När livslängden är över är det ingen idé att traggla vidare år ut och år in. Vad är det för vits att kämpa? Att göra varandras liv lite, lite sämre för varje dag som går?
Visst, jobba på relationen om det verkligen känns som att den är värd det, men håll inte krampaktigt fast på grund av yttre faktorer. Barnen. Den ekonomiska tryggheten. För att det är enklast så. Nej, nej, nej.
Inventera i äktenskapet regelbundet, du vill inte bli den där som ”vaknade upp 30 år senare och insåg att hen du levt med inte längre var samma människa som när ni träffades”.
Nej, känns det som att bäst-före-datumet gått ut, om det börjat växa grönt ludd på äktenskapslöftena – då är det dags att kasta sig ut i ovissheten igen.
Det finns ju någonting förlösande med en skilsmässa. Det berättas dagligen om människor, som med distans ser det som att separationen slutligen gav mer än vad det tog. Men precis som det krävs mod att ge sig in i någonting krävs det förstås en hel skopa mod att lämna det bakom sig.
Jag tycker att det är förbannat uppfriskande att folk skiljer sig kring 70.
Högljutt signalerar det: Än har jag inte gett upp livet! Än tänker jag inte luta mig tillbaka!