RIDDARACTION

Jens Peterson

... men ibland går det lite väl fort

SKARA. ”Folkungahora”. ”Vidrig sverkerhäxa”.

Se där öknamn som tar oss direkt in i 1100-talet.

Den goda nyheten är att ”Arn – tempelriddaren” lyckas vara trogen tonen i Jan Guillous böcker. Man kan köpa den här bilden av medeltiden, även om det kanske pratas lite modernt då och då.

Det är Sveriges dyraste film någonsin – och det syns. Pengarna har gett resultat på bioduken, i påkostade masscener och imponerande landskap.

Det är svårt att tro att SVT skulle tackat nej till ”Arn” på grund av kvalitén. Vi har sett många sämre svenska plågsamma kostymförsök.

Vacker kärlekssaga

Tvärtom tror jag att ”Arn” fungerar ännu bättre i längre version. Här går det för fort

ibland. Personer gör väldigt viktiga saker, och försvinner sedan utan ett ord ur handlingen. Det pågår krig, men det nämns bara i en replik.

Skickliga skådespelare som Julia Dufvenius och Lina Englund skymtar förbi.

Men ”Arn” funkar. Det gör också huvudpersonerna, och deras kärlekssaga är vacker, lite rörande gammaldags skildrad.

Joakim Nätterqvist är en grubblande yngling som skolas till överlägsen slagskämpe av en fransk munk. När han först visar sin styrka i strider på hemmaplan är filmen mest spännande. Det blir mycket kärlek och idyllisk ridning när han möter sin älskade Cecilia.

Veteraner som Bibi Andersson och Stellan Skarsgård ger tyngd och intensitet.

Gustaf Skarsgård är mycket bra som den blivande kungen och Fanny Risberg en intressant Cecilia Blanka.

Jag ser framemot mer ”Arn” – men det hade gärna fått vara fylligare redan nu.

Så här många plus får filmens miljöer

➕➕➕➕

Marocko

Är mycket bra på att föreställa landskapet runt Jerusalem. Flera fantastiska ökenbilder.

Skottland

Gamla slott och herresäten som övertygande spelar svenska kloster och en kungaborg på Visingsö.

Skaraborg

Landskap, träd och sjöar ger fina bilder från västra Götaland på 1100-talet.