Tung Depardieu som tungsint polis i 1950-talets Paris
Publicerad 2022-11-10
Maigret
Regi Patrice Leconte, med Gerard Depardieu, Jade Labeste, Mélanie Bernier, Hervé Pierre, Aurore Clément.
FILMRECENSION. Ett melankoliskt mörker skuggar Parisbilderna i ett nytt försök att filma Georges Simenons klassiska deckare.
DRAMA Kommissarie Maigret är trött. Han har tappat matlusten och läkaren tvingar honom att sluta röka. Gerard Depardieu spelar den ofta filmade franske polisen med bistert allvar. Den mycket kraftige filmstjärnan pustar, stånkar, stönar, suckar och grinar illa medan han vaggar runt Paris för att lösa ett mord.
Georges Simenon skrev många böcker om Maigret med start på 1930-talet, och filmen bygger på ”Maigret och den unga döda” från 1954. Filmen utspelas ungefär då, och återskapar tidens telefoner, bilar, kläder och värderingar.
I upptakten får vi se en ung blyg flicka klä sig fin för en fest. Hon hittas död. Vad har hänt? Vem är hon?
Maigret blir tagen av fallet, och berörd av historier om unga flickor som kommer från landsorten till Paris. Med drömmar om lyckligt storstadsliv men råkar illa ut och utnyttjas. Den utmattade Maigret har en tålmodig hustru som försöker få honom att äta och vila, och efter hand berättas mer om hur fallet berör deras privatliv.
Maigret tänker. Maigret pratar. Maigret lyssnar. Patrice Leconte berättar en lågmäld historia, där det enda som liknar action är osäkerheten om Maigret ska orka gå uppför trappor. Då och då ger kommissarien råd om hur man förhör, hur man röker pipa och varför han bara dricker en sorts alkohol till varje fall. Den här gången vitt vin.
Ett melankoliskt mörker skuggar Parisbilderna. En tung utredare i ett tungsint välspelat drama.
”Maigret” har biopremiär 11 november.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.