Förvånansvärt ytligt om italiensk tutt-tv

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-28

En stor del av filmen följs en fåfäng paparazzofotograf.

Regissören Erik Gandini – född i Italien, bosatt i Sverige sedan han var 20 år – återvänder till sitt förra hemland och skildrar hur italiensk dum- och tutt-tv under premiärministern och mediamogulen Silvio Berlusconis ledning påverkat och förändrat folks liv. Nu vill alla bara bli kändisar. Ungefär så lyder hajpen kring filmen, i alla fall.

Man förväntar sig starka reaktioner vid Venedig-festivalen och efter premiären i Italien direkt efteråt.

Så ser man den och tänker ... var det inte mer än så här? Några gamla klipp från tutt-tv:s begynnelse. Annars ägnar filmen väldigt mycket tid åt en kändiskåt nolla och en paparazzofotograf som pressar folk på pengar och är så fåfäng att han står och noggrant tvättar sin långa snopp framför Gandinis kamera. Vem vet, kanske är de ett resultat av Berlusconis tv-kanaler.

Som samhällskritisk dokumentär är ”Videocracy” förvånansvärt ytlig. Och om man nu gör en film med engelskspråkig berättarröst ... vågade ingen producent säga åt Gandini att hans usla släpiga uttal inte duger?

ANNONS

Följ ämnen i artikeln