Mer än knallpulver? Det hänger på Rose

Mattias Kling

Mattias Kling: ”Återföreningen var en tidsfråga”

Enligt det slitna talesättet så bär alla vägar till Rom – och inom hårdrocksvärlden tycks bara finnas en stig att beträda: Den som leder mot en återförening.

Så att de gamla trätobröderna Axl Rose och Slash nu valt att låta udda vara jämt var därför snarare en fråga om när detta skulle än om det överhuvudtaget skulle inträffa.

För låt oss inte sticka under stol med det uppenbara här. Naturligtvis handlar det om att åter låta pengarna strömma in i aktiebolaget Guns N’ Roses. Förutom de nu bekräftade spelningarna på Coachella-festivalen i april sägs gruppen – exakt vilken upplaga av som blir aktuell återstår att se, men tämligen säkert är väl att basisten Duff McKagan ingår – just i detta nu skissa upp planer på en Nordamerikaturné där prislappen per kväll är satt till tre miljoner dollar. Låt oss ponera att om de gör tjogtalet spelningar under sommaren så skulle bruttointäkterna hamna på över en halv miljard svenska kronor. Intäkter som få naturligtvis skulle säga nej till.

Det är också troligtvis detta som främst hägrar för bandets mest profilerade frontfigurer. För att de skulle kunna återskapa ens några watt av den magiska stämning som präglade ensemblens mest haussade år i skarven mellan åttio- och nittiotal, det tror nog ingen på. Slash är förvisso väldigt bra på att göra det han gör bäst, det vill säga lägga lättgillade gitarrslingor och plira under lugg, men sångarens form har på sistone lämnat mycket att önska.

För en återföreningsskräll som blir mer än ett knallpulverskott krävs det att Rose jobbar sig i form igen. Vässar rösten och toppar konditionen. Ser till att hitta tillbaka till det där höga registret som får blodet att frysa till is i exempevis ”Welcome to the jungle”. Hissar ner egot till en mer rimlig nivå och inser att han allena inte kan styra showen på det sätt som berättigar den saftiga prislappen.

Huruvida denna återföreningsrunda når Sverige är naturligtvis för tidigt att sia om, men möjligheter finns. Om huvudpersonerna finner det görligt, relevant och håller sams ända till nästa år torde Guns N’ Roses vara ett rimligt namn för att väcka exempelvis Sthlm Fields ur sin träda till sommaren 2017. Om inte Sweden Rock hinner före och lättar på lädret.

Om nu alla vägar bär till Rom torde i alla fall en avstickare passera Sverige.

Låt oss i alla fall för stunden hoppas att så är fallet.