Wiz Khalifa är rökt i kylan

Markus Larsson

KONSERT. Nej, tyvärr.
Inte ens Wiz Khalifa kan rulla en perfekt joint i det här vädret.

Wiz Khalifa
Plats: Gröna Lund, Stockholm. Publik: Drygt 6000 tappra. Längd: En timme. Bäst: ”Black and yellow” och ”We dem boyz”. Sämst: ”Bake sale” och ”KK” är ungefär lika intressanta som Cheech & Chong.

Rapparen från Pittsburgh glider mest omkring med ena handen i fickan.

I vanliga fall skulle det vara en perfekt bild av Wiz Khalifas attityd. I kväll är det en bättre beskrivning av den aktuella temperaturen. Han måste helt enkelt värma händerna i någonting.

Om man vill sammanfatta Khalifas karriär i en textrad finns den i låten ”Taylor gang”:

”Rolex, more sex, good weed, no stress.”

Ringa i så fall in ”good weed” och ”no stress” med en passande röd färg.

Att Wiz Khalifa gillar att röka gräs är en underdrift. I intervjuer har han skrutit om att han brukade bränna över hundra papp på marijuana i månaden. Sedan 2014 har han eget gräsmärke, ”Khalifa kush”, som han utvecklat tillsammans med ett företag som säljer medicinsk marijuana. Och vem kan glömma när han räckte över en stor påse med weed till Martha Stewart i tv-programmet ”Martha & Snoop’s potluck dinner party”?

Lägg till att grundtonen i Khalifas musik ofta är att dåsa lugnt och inte anstränga sig i onödan och summan blir ett soundtrack till mer obekymrade dagar och varmare miljöer med palmer, sommarlov och solsken.

Budskapet i exempelvis ”Young, wild & free” - att vara full, hög och fri – passar däremot inte det bistra Ingmar Bergman-vädret på Gröna Lund lika bra. Till och med de stora ballongerna, som givetvis föreställer feta jointar, skulle behöva stickade mössor när de kastas ut från scenen i snöblandat duggregn.

Låtarna är egentligen som bäst när produktionerna rullar ihop dåsig westcoastrap med äldre och hårdare inspelningar av DMX, Cam’ ron och Swizz Beats. När Wiz Khalifa gör mer renodlad trap känns det ibland som ett pliktskyldigt drag för att vara nere med kidsen.

Khalifa har dock tillräckligt många Billboard-toppande poprefränger, utöver filmhitsen ”See you again” och ”Sucker for pain”, för att hålla konserten vid liv.

Men det beror mest på publiken som festar som om det var midsommarafton, bildar åtskilliga moshpits och hoppkrockar med varandra av lycka. De gör konserten roligare än den egentligen är.

Wiz behöver inte förmedla någonting särskilt alls framför sin dj.

Det ser ofta ut som att 31-åringen står och är nostalgisk över en eskapism som han börjar växa ifrån.

Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik