Duetten blev höjdpunkten

Jens Peterson

Liza Minnelli kramar och pussar Carola.

De sjunger ”Stilla natt” tillsammans.

Så blir det äntligen lite magi och julkänsla denna konstiga kväll.

Då är klockan midnatt.

Showen börjar 21.50, och den första timmen sjunger Carola medan Michael Nyqvist är konferencier med för långa mellansnack. Carola öppnar läckert med schlagern ”Mitt i ett äventyr”, koreografi som i ”Cabaret”. Snyggt, precis som när ”En evighet” låter spröd psalm. Men jul är det inte. Inte heller U2:s ”In the name of love” som Carola tar sig igenom.

Publik i fylleskrål

Man undrar vad som är ”classic Christmas”. Då högläser Michael Nyqvist julevangeliet ur Bibeln. Fel allvar och fel tidpunkt för de 800 middagsgäster som sitter vid dukade bord. Många av dem har börjat fylleskråla.

Jan Malmsjö sjunger två nummer, innan Liza Minnelli gör en dryg halvtimme. Inget som har med jul att göra, men lite ”Cabaret” och elegant jazz. Hennes röst är i sämre dagsform än vid den fantastiska konserten i Stockholm i april. Hon kraxar och hostar, men sköter showen som ett proffs.

Fyra duktiga underhållare, men ingen helhet.

Kvällen räddas när Liza Minnelli går ut i kulissen och drar in Carola på scen. Pratar om vilken fantastisk duktig och vacker sångerska Carola är.

”I look like shit”

– I look like shit, säger Liza Minnelli.

Och skrattar kraxande. Men deras ”Stilla natt” har nerv och närhet. Till sist.