Peg Parnevik: ”Jag var ganska ensam i skolan”

Uppdaterad 2016-08-05 | Publicerad 2016-03-18

Efter tuffa tonårstiden – får revansch på topplistorna: ”Jag orkar inte be om ursäkt längre”

Osäkerheten gjorde tonårstiden till en kamp.

Nu vägrar Peg Parnevik be om ursäkt för vem hon är.

– Jag är inte rädd att någon ska döma mig längre, säger hon.

Plötsligt hör de av sig. Tjejerna som hatade henne i skolan.

När Peg Parneviks 125 000 instagramföljare tar debutsingeln "Ain't no saint" till andra plats på Spotifylistan plingar det till i telefonen.

De har inte pratat på två år, men när tjejen som lämnades utanför fortsätter att klättra på framgångsstegen vill de som tryckte ner plötsligt vara där.

Så Peg svarar. Skriver "tack" – och "ha ett bra liv".

”Är inte rädd längre”

Egentligen har hon inget att säga till dem, men desto mer att säga till sig själv.

För om det är någonting 20-åringen från Jupiter i Florida har lärt sig är det att om man inte har något snällt att säga, så säger man ingenting alls.

– Det känns så skönt att jag bara kan släppa det. Jag lämnade den där skolan, jag har mognat och jag har det här nu. Jag lever min dröm. Nu kan jag äntligen vara bekväm med det jag gör och inte vara så rädd längre, säger hon.

– För jag var rädd att vara mig själv förut. Men nu kan jag vara hundra procent mig själv och inte vara rädd att någon ska döma mig för det. För jag skiter i det ändå.

Var ensam

Svårare var det i tonåren. Då när storasyster Peg tvingades hitta stöd i lillasyster Penny, tjejen med självförtroende, tjejen som alla killar i skolan ville ha. "Jag var alltid avundsjuk på hur hon kunde vara 'fuck you, det här är jag'. Varför kunde inte jag det?", förklarar hon.

– Det var så himla jobbigt att vara tonåring. Jag var sur på alla och kunde bråka med mamma över jättedumma saker för att jag inte tyckte om mig själv. Jag jämförde mig själv med alla, och speciellt med Penny. Det var hela tiden en tävling. Nu kan jag äntligen se att man kan lyfta andra tjejer och tycka om sig själv utan att trycka ner någon annan.

Vilken "clique" tillhörde du i skolan?

– Jag var ganska ensam. Jag kände mig rätt utanför. Så jag hängde med Penny och två andra. Men det var inte lätt. Man vill ju ändå vara med. Ha många vänner, passa in.

”Dummaste jag hört”

När utanförskapet fortsatte på hennes första college fick hon höra att det var på grund av avundsjuka. Att det var för att hon var "så snygg och smart".

– Och det är det dummaste jag har hört. Jag tycker det är en sån löjlig grej att säga, som att det ska rättfärdiga det. Liksom vadå? De kan väl också vara snygga och smarta, det behöver inte betyda att de ska hata på mig.

Du vågar vara dig själv nu. Hur hittade du dit?

– Det är de senaste två åren som gjort det. Jag bara "shit, varför lyssnar jag på vad andra säger?". Det är jag som bestämmer hur jag ska tycka och tänka. Om jag vill må bra och tycka om mig själv, mig kropp och hur jag ser ut, då bestämmer jag det. Det är ingen annan som kan bestämma det.

Vara en förebild

När förra hösten blev tuff fanns musiken där. Och nu är Peg "all in". För andra och sig själv.

– Jag önskar att jag hade haft någon att se upp till när jag var tonåring. Unga tjejer behöver en bra förebild och alla idoler är kanske inte riktigt bra. Jag vill kunna ge dem ett bra budskap. Att man kan vara tuff och "girlpower", men ändå omtänksam och intelligent, och stå upp för vad man tycker.

Känns 2016 som ett bättre år?

– Jag var jättenervös innan vi skulle släppa singeln, rädd för att jag skulle få skit. Typ "Parneviksbarnet ska försöka göra musik, vem tror hon att hon är". Men det känns som att jag äntligen har hittat min grej och jag orkar inte be om ursäkt längre. Jag kommer att göra det jag vill göra och vara den jag vill vara. Fuck the rest.

Det här är Hashtag queen

Sociala medier kryllar av dem, taggarna och orden som tillåter tjejer att ta plats. Under "Queen", "Girlgang", "Girlboss" och "Girlpower" ger unga tjejer sig själva utrymme – och styrka.

Nu tänker vi göra samma sak.

I "Hashtag Queen" möter Nöjesbladet framgångsrika och inspirerande tjejer för att låta dem prata till punkt. Om livet, framgångar och hur man går sin egen väg – utan att be om ursäkt för det.

Peg Parnevik om...

... "Ain't no saint":

– Låten handlar om en personerna som man alltid släpper tillbaka in, fastän man vet att de inte är bra för en. De kan göra vad som helst så förlåter man dem ändå och ja, om två år kommer jag ändå vara svag för dem. Men jag ska inte behöva dra ner mig själv för att vara tillräcklig för dem. Tillslut så fattar man att man förtjänar bättre.

... att vara en förebild:

– Jag snackade om det här med Philippa, hon har jättemånga unga tjejer som ser upp till henne som frågar "vad äter du, hur ofta tränar du, hur gör du för att se ut så". Vi vill inspirera folk till att vara sig själva, inte att de ska vara som oss.

... artistdrömmen:

– Jag har alltid velat vara sångerska, och alla vill ju bli popstjärnor när de är små. Men jag trodde aldrig att det skulle bli verklighet, att det skulle kunna bli en karriär. Jag är så himla tacksam till alla som lyssnar och tycker om låten. Det är bara helt galet.

Följ ämnen i artikeln