Kathryn Williams är oemotståndlig

Melodier att värma händerna över

Kathryn Williams

Over fly over (pop)

Gränsen mellan folk, pop, rock och jazz är, som vanligt, antingen flytande eller obefintlig.

Alla inblandade spelar, som vanligt, på låg, låg volym. Instrumenten trippar fram på tå.

Vilket är nödvändigt eftersom Kathryn Williams, som vanligt, aldrig höjer rösten. Hon verkar vara rädd för att den ska brista.

Och resultatet är, som vanligt, oemotståndligt.

Precis som på ”Little black numbers” och ”Old low light” fortsätter Williams att leta efter den förlorade länken mellan Simon & Garfunkels vaggvisor, Carole Kings New York, Nick Drakes celloförstärkta melankoli, Velvet Undergrounds ballader med Nico och en brittisk heltäckningsmatta.

Melodierna är så sköra att de först knappt märks. De gömmer sig bakom fiolerna, pianot, de skrapande indiegitarrerna och alla dämpade trumpeter.

Men de blir tydligare och starkare för varje lyssning. Till slut kan du värma händerna över dem.

Markus Larsson