Bob Hund

Slutar aldrig att överraska

HULTSFRED

– Vi kan aldrig bli gamla, kungör Tomas Öberg.

Jag tror honom.

Om man efter tio år fortfarande kan gå upp på Hawaiiscenen och låta som att man gör sin första spelning är man förmodligen evigt ung.

helskärm

Med det menar jag då inte att Bob Hund fortfarande låter som en samling taffliga nybörjare.

Jag menar att de på något oförklarligt sätt lyckats konservera de egenskaper bara riktigt unga band som gör sina första, livsviktiga spelningar kan besitta.

Alltid lika bra

Sprängkraften, den ivriga hettan, den där attityden som tycks säga att varje ögonblick är helt livsavgörande.

Just därför upphör de aldrig att fascinera.

Just därför känns den här spelningen på Hawaii-scenen i princip lika spännande, berörande och provocerande som den allra första jag såg med bandet för ett decennium sedan.

Bästa till sist

Fast då hade de inga hits.

Det har de sannerligen nu. Nummer som ”Nu är det väl revolution på gång” och ”Istället för musik: förvirring” får den småländska leran att gunga som lekrummen på de berömda hamburgerrestaurangerna. Det är rena nationalhymnerna i den här världen.

Men personligen gillar jag den avslutande skrällen allra bäst - en cover av Nomads ”Five years ahead of my time”, kallad ”Min lön kommer fem år försent”.

Ett band som bjuder på så stora överraskningar kan aldrig bli gammalt.

Bob Hund

Per Bjurman