Ni måste jobba hårdare, Korn

Det skulle ju ha blivit en riktigt klassisk kväll.

Men nu blev det bara en helt vanlig afton på jobbet för Korn.

helskärm

Stundtals känns det som om deras nu metal-kärra hackar på rutin - och ett band som inte ens bemödar sig att tacka publiken mellan låtarna är snett ute.

Okej, det låter kanske lite hårt. Speciellt med tanke på att min senaste bekantskap med Korn i livesituationen, på en lerig åker i södra Holland, inte var någon höjdare.

Då är de desto bättre denna gång. Från inledande "Here to stay", som framförs med sån kraft att jag för en stund tror att den där gigantiska golfbollen i Johanneshov helt enkelt ska lossna och rulla söderut på Nynäsvägen, till sista extranumret "Got the life" bjuder Jonathan Davis och hans mannar på ett 15-tal nedstämda brottarstycken som en gång för alla bevisar varför Korn har den status de har.

Musikaliskt är de lika tajta som någonsin och lyckas trots den stundtals murriga ljudbilden förvandla käftsmällar som

"Blind", A.D.I.D.A.S." och "Freak on a leash" till livemonster av rang.

Glömde publiken

Men jag tycker trots detta att Korn kunde ha jobbat hårdare. De borde definitivt ha bjudit mer på sig själva, speciellt med tanke på att 7 500 kids hade betalat i runda slängar 360 spänn per skalle för att se dem.

Då räcker det inte med att rakt av köra sina låtar och lämna allt vad mellansnack och kärleksbetygelser till sin publik därhän. Då krävs det mera engagemang och större närvaro - helt enkelt det där lilla extra som gör en bra spelning till en lysande dito.

Korn Plats: Globen, Stockholm. Längd: Drygt 80 minuter. Publik: 7 500. Bäst: "Here to stay" är en klockren programförklaring. Sämst: Publikkontakten haltar mer än lovligt. Fråga: Läderkilt?

Mattias Kling