Omöjligt att inte älska Zara Larssons popmusik
Publicerad 2023-07-01
LOLLAPALOOZA Det är omöjligt att inte älska Zara Larssons popmusik.
På Lollapalooza vässar hon sitt scenuttryck ytterligare.
Zara Larsson
Plats: Bay Stage, Lollapalooza, Stockholm. Publik: Ingen uppgift, men det är välfyllt. Längd: 75 minuter. Bäst: ”Ruin my life”. Sämst: Nya singeln ”End of time” kanske inte riktigt har hittat hem än. Fråga: Varför spelar inte Zara på största scenen?
I den digitala strömningseran kan man ibland fråga sig vad vi egentligen ska med konserter till. Se en artist göra samma sak som i studion fast lite sämre?
Det är inte fallet med Zara Larsson – en högst levande scenartist.
Hon är glad att vara här, i ”sin kära hemstad, den bästa staden”. Där flera av Lollapalooza-kollegorna tar i så de spricker är Zara cool som en islatte från Starbucks festivalkiosk när hon glider in i en delikat ”Ruin my life”. 25-åringen har naturligtvis stått på betydligt större scener än så här. Hon vet ett och annat om dynamiken i en popkonsert.
Jag kan inte heller minnas att Zara och hennes trogna band någonsin har suttit ihop så här bra. Det finns en ny lekfullhet och ett nytt självförtroende i hur de stöper om materialet live. ”Never forget you” får till exempel ett modernt pudelrock-intro som påminner om Caroline Polachek. Addera en ljuvligt smakfull ljusshow och snygg koreografi. Och naturligtvis: en smått osannolik karisma. Zara är sinnebilden av en popstjärna.
Artisten från Tallkrogen vässar konstant sitt scenuttryck närmare perfektion. Nu råkar det hon pysslar med vara pop i sin puraste form – av det snittet som traditionellt inte är lika mycket kultursidestoff som, säg, Bruce Springsteen på Ullevi.
Men ”Talk about love” är en konstform svårbemästrad som någonsin den ”We will rock you” som den tillfälligt glider över i, bara för att Zara är en del av samma generation som första bokstaven i hennes namn. Och lyssna på vad hon gör med rösten när den får generöst med rum i balladen ”I can’t fall in love without you”.
Zara Larsson spelar i popmusikens Premier League. Man skulle kunna peka på att perfektionen är för påfallande, att något skavande element saknas. Men Zara laddar varje frasering med så mycket emotion, hjärta och ung smärta.
I Abba-covern ”Lay all your love on me” tar hon det tillbaka hela vägen till sina 70-talsystrar och visar var det svenska popskåpet ska stå. En fin och passande hommage som också placerar Zara Larsson i en större berättelse om ett land som faktiskt varit något av världsmästare på att göra popmusik som gråter och jublar på samma gång.
Och när Carola trollas fram i glittrig kavaj och hatt för en viss duett känns några slitna rader märkligt relevanta igen: ”Jag vill så gärna ha/En tro på framtiden/En tro på sanningen/En tro på gemenskapen”.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram och Twitter för full koll på allt inom musik
