Första febriga glädjechocken
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-06-13
Krunegård surfar skickligt mellan privat och personligt
HULTSFRED. Det är stor skillnad på privat och personligt, sa en svensklärare till Markus Krunegård en gång.
Den östgötske sångaren tog fasta på det.
Väldigt få är skickligare på att surfa precis där det personliga gränsar till det privata. Han surfar lika skickligt mellan smart och sökt, djärvt och pinsamt.
Det är också precis därför som han får Atlantis-tältet att bölja ut i festivalens första glädjechock.
Laakso-mannens solopop är emo med hjärna och finess. Tunna och nerviga låtar, febrigt framförda av ett lika hungrigt som rutinerat band.
Krunegård vrider ur sig förlorarkänslor under lugg, med en helt egen sorts vokabulär. Han har redan fans som dyrkar varje ord i minihiten ”Jag är en vampyr”.
Den skaran lär hinna växa rejält innan sommaren är över.