Tråkigt spel i tråkig serie

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-26

HR Gigers utomjordingar i tråkig inramning.

Jag minns hur vi väntade. Ända sedan 1990 väntade vi, sedan man i ett nanoögonblick i ”Rovdjuret 2” skymtade en H R Giger-designat odjurskranium i filmens slutscen. 14 år senare blev ”AVP: Alien versus predator” sanning, och sanningen var att det var en skitfilm. Då hade den redan hunnit bli ett halvdussin skitspel i ett unikt genidrag av spelbranschen – att sabba en filmlicens långt innan filmen ens blivit av.

Årets upplaga av triangeldramat mellan xenomorfer, marinsoldater och rastafariutomjordingar lyckas inte rädda seriens skamfilade rykte. Tillkrånglade kontroller, fantasilösa miljöer och en allmän brist på omtanke och omsorg gör att man tröttnar snabbt. Lyckokänslan av att göra sig osynlig och skjuta soldater i småbitar med en axelmonterad plasmakanon ebbar ut mycket snabbare än vad det kanske låter på beskrivningen.

Efter 20 års väntan borde man kunna förvänta sig mer än några sekunders förtjusning.