”Pc är den bästa spelplattformen”

Uppdaterad 2014-04-21 | Publicerad 2014-04-18

Spelas CJ Johansson analyserar spelåret 2013

Guldstickan är Spelas stora läsarpris – och din chans att utse 2013 års bästa spel i en rad kategorier.

Under omröstningens gång berättar Spela-redaktionen om sina egna favoriter.

Idag: Carl-Johan Johansson.

Håller du med Carl-Johan? Glöm inte att rösta på dina egna favoriter under artikeln nedan!

Vilket spel ägnade du mest tid åt under 2013?

”Proteus”. Och det är egentligen märkligt, för det är ett väldigt kort spel som lever och dör med sin atmosfär. Men det är å andra sidan just atmosfären som jag återvänder för. Jag gillar harmonin och rytmen i den där världen. Det finns någonting väldigt poetiskt över faktumet att alt organiskt liv bär på små toner, en inre sång eller vad man ska kalla det, som börjar spelas upp när man närmar sig. Musiken blir interaktiv. Jag stannar aldrig särskilt länge, men jag återvänder till den där världen ofta. Och varje gång finner jag nya djur och växter som inte slumpades fram förra gången jag startade programmet. Det är en väldigt meditativ upplevelse.

– Jag ägnar inte mycket tid åt enskilda spel i övrigt. Jag lovade mig själv för ett par år sedan att aldrig någonsin spela ett 40 timmar långt spel igen, och bortsett från något enstaka ”Elder scrolls” har jag hållit det löftet. Livet är lättare när man inte längre har AAA-apan klängandes på ryggen. Efter en stund blir de där repetitiva systemen alltid avslöjade för vad de egentligen är: ett oförsvarligt slöseri med tid. Det känns inte värt det i slutändan.

Vilket spel tycker du var bäst förra året?

”Kentucky route zero”. Cardboard Computers har tagit allting jag älskar – David Lynch, ”Twin Peaks”, southern gothic, magisk realism – och strippat det på allting jag avskyr – repetitiva spelsystem, virtuella belöningar, filmiska mellansekvenser, omotiverade våldshandlingar – och någonstans på vägen har ett unikt interaktivt berättande börjat ta form. Jake Elliott har kallat sina spel för ”visuella poem”, och jag tycker det är väldigt träffande. Precis som i poesi är formen viktigare än det konkreta innehållet, vilket istället är mer flytande. Sättet på vilket hans spel bygger en linjär historia som samtidigt känns personlig och är beroende av den mening vi själva tillskriver den är fascinerande.

– Folk brukar en smula obegåvat proklamera att de har hittat spelens motsvarighet till ”Citizen Kane”. Om vi ska likna ”Kentucky route zero” vid en film är det snarare ”Eraserhead” som borde tjäna som exempel. Det är inte alls samma genre eller typ av berättelse, men sättet som Elliott experimenterar med sina drömlika och mångbottnade visuella metaforer på påminner mycket om Lynchs intåg i filmvärlden. Det är inte många som behärskar den här typen av surrealism.

Vilket var årets nykomling?

– Jag spelar ju nästan enbart nykomlingar, så jag antar att svaret är detsamma som på föregående fråga. Hela idén med ”uppföljare” och ”nykomlingar” är ju någonting som tillhör en annan era där AAA-cirkusen hade ett hårdare grepp om branschen. Jag saknar den inte.

– Jag måste lobba lite för ”Device 6” också, för det känns som om jag använde upp samma svar på två frågor. Jag tycker att det spelet är helt briljant. Simogo var mina favoritspelskapare 2013. Vem som helst skulle vilja göra ett spel som ”Year walk” och ”Device 6” vid något tillfälle under en karriär. Simogo gjorde båda med några månaders mellanrum.

Vilken var årets spelplattform?

– Pc. Det går ju inte att svara någonting annat så länge konsolerna förblir inhägnade lekplatser där bara ”rätt” sorts människor släpps in och Apple är upptagna med att bevara App Stores rykte som den sämsta tänkbara platsen för en spelutvecklare.

Vem var årets person i spelvärlden?

– Jag vet inte om det finns ett enda bra svar på den här frågan, men spelvärlden skulle vara bra mycket tråkigare utan Porpentine i alla fall.

Vilket spel vill du helst inte se som vinnare i Guldstickan 14?

– Alla som har en siffra i titeln – bortsett från ”Device 6” då!

Hur många plus skulle du ge spelåret 2013?

– Tre–fyra–fem plus någonting. Jag var ganska nöjd med det.

Det här är Guldstickan

Guldstickan är Nöjesbladet Spelas läsarpris, som delas ut i en rad kategorier för att hylla föregående års största prestationer i spelvärlden.

Ifjol slog omröstningen nytt rekord med totalt 191 362 röster.

Här är alla fjolårets vinnare:

Årets spel: ”Assassin’s creed III”

Årets svenska spel: ”Little big planet PS Vita”

Årets spelplattform: pc

Årets person i spelvärlden: Kiki Wolfkill (”Halo 4”)

Årets indiespel: ”DayZ”

Årets bärbara spel: ”New super Mario bros 2”

Årets nykomling: ”The walking dead”

ANNONS