Uppföljaren är lite väl slapp

Kristofer Ahlström

Marvel ultimate alliance 2

Man brukar säga att hårdrockare och countrylyssnare är världens mest toleranta fans. Jag skulle vilja lägga till Marvel-anhängare till den listan.

Få varumärken har jobbat så hårt på att släpa sig själva i skiten som serietidningsförlaget, det finns knappt ett medium de inte lyckats solka ner. Tre år gamla action/RPG-fusio­nen ”Ultimate alliance” var ett lysande undantag, men uppföljaren är lite väl slapp: klubbandet av generisk fi är monotont, de mest intressanta karaktärerna måste låsas upp genom att skattjaga kristaller.

Grundformeln är fyra rykande plus. Fortsättningen, däremot, pressar Marvel-fansens tålamod lite närmare kollaps.