– Kul att armén gillar vårt spel
Uppdaterad 2011-11-06 | Publicerad 2011-10-26
Vad tycker Dice om kritiken mot betaversionen? Hur ser de på Försvarsmaktens flörtande med ”Battlefield”? Vad anser de om ”No russian”-uppdraget i ”Modern warfare 2”?
Det är några av frågorna Spela fyrade av mot vd:n Karl Magnus Troedsson.
Här är hans svar.
När det gäller kampanjen sa du under presentationen tidigare att ”det handlar om vad en soldat är redo att göra för sitt land”. Kan du vara mer konkret än så?
– Nej, jag vill inte spoila. Men jag kan säga att spelet handlar om marinkårssoldaten Blackburn, eller "Sgt. Black” som han ofta bara kallas. Det är en amerikansk soldat som hamnat lite på snedden inom armén. Genom spelets gång, via olika återblickar, får man spela som honom. Men även en del andra karaktärer som på ett eller annat sätt möter honom i spelet. Och det handlar om frågan ”hur långt är du beredd att gå för att skydda ditt land”. I detta fall, eftersom han är amerikan, handlar det om USA.
Varför valde ni en sån historia?
– Vi försökte hitta något som är lite mer intressant än bara ”nu ska vi ut och kriga, hej och hå”, liksom. Det måste vara något som har en lite mer dramatisk ton, men framförallt en mer personlig touch. Att det handlar om en specifik karaktär. En viktig del så som vi berättar historien handlar om att ”Black” blir intervjuad av CIA-agenter om vad som skett. De försöker nysta i det här problemet. Men jag kan inte säga mer än så, då avslöjar jag för mycket.
Ni fick en del kritik för betan. Tror du att den skadar den hajp som varit kring ”Battlefield 3”?
– Nej, jag hoppas inte det. Jag försöker titta ganska sobert på den feedback som kommer härifrån. Jag kan förstå att folk är upprörda över si och så och jag försöker hålla huvudet kallt. Vi släpper en beta, det är en beta, det är viktigt att slå fast det.
Ni ångrar det inte?
– Absolut inte. Absolut inte. Vi kände att vi var tvungna att få ut betan som ett av stegen för att säkerställa att vi ska ha en så framgångsrik premiär som möjligt. Vi kommer säkert ha problem runt premiären också, men hade vi inte gjort den här betan hade det varit en garanterad katastrof. Att släppa en onlineprodukt av den här storleken som ”BF3” är, det är svårt att jämföra med. Då tror jag man ska åka och hälsa på Facebook och fråga dem hur de gör när de släpper en ny uppdatering.
De får också en del kritik när de släpper sina uppdateringar.
– Det är samma sak där, det finns alltid väldigt starka åsikter om nya inslag, vissa gillar det, vissa gillar det inte. Sen finns det en typ av feedback som är väldigt konkret: ”det här är trasigt”. Bra, tack för feedbacken! Då ska vi fixa det. Vi behöver den feedbacken. Vi har haft hundratals människor som suttit och speltestat den här produkten, men det kan aldrig ge samma bandbredd som när man släpper en beta.
– Jag tar till mig kritiken, jag hör av de säger, även om en del har en tendens att göra en storm i ett vattenglas. Men det är ett väldigt medvetet drag från vår sida att släppa en beta. Det är inte som att EA ringer på vår dörr och frågar vad sjutton vi håller på med. Självklart kan man ju bli orolig, men då måste man visa att spelet är bättre än det spelarna ser nu.
Hur många miljoner exemplar måste ni sälja för att du ska vara nöjd?
– Säljer vi mer än vad vi gjort av ”Bad company 2”, då är jag nöjd.
Det räcker väl inte?
– Jo, absolut. Vårt mål är att först och främst tävla med oss själva. Och jag menar, ”Bad company 2” har varit en enorm framgång. Det är ingen spottstyver.
Hur många sålda är ”Bad company 2” uppe i nu, tio miljoner?
– Om man räknar in de olika utgåvorna är den uppe i nio miljoner.
Spelet har sålt bra under en lång period.
– Det är ett tydligt tecken vi ser: alla våra ”Battlefield”-spel har fortsatt att sälja starkt under lång tid.
Jag träffade Infinity Ward och Sledgehammer häromdagen. Vi pratade en del om ”No russian”-uppdraget i ”Modern warfare 2”. Robert Bowling förklarade att Infinity Ward inte försökte skapa kontrovers; passar ett sånt inslag storyn så är det okej för dem. Vilka är dina tankar kring det uppdraget?
– Jag tyckte det var… jag kan ju bara prata om vad vi gör, vad vi fokuserar på här. Och det var en liten storm i vårt eget community för ett tag sedan när det gäller civila i spelet. Det finns vissa ställen i vårt spel där vi faktiskt har civila, det är något av co-op-uppdragen där det står folk omkring och någon i kampanjen. Men vi har ju dragit en väldigt distinkt gräns: just där finns det ingen känsla av att det ska vara någon autencitet eller realism eller någonting. Skjuter du på dem så händer det ingenting. Vi har dragit en hård linje där och bestämt att det här är underhållning, det finns inget egensyfte i att du kan skjuta civila. Vi försöker inte använda det för att skapa någon form av drama eller skapa någon form av snackis om det ute i spelvärlden och på det sättet använda det som marknadsföring.
Är det något ni också diskuterar internt på studion? Ni gör ett krigsspel och porträtterar modern krigföring. Det är fiktivt för er men samtidigt pågår verkliga konflikter runtom i världen just nu. Ni lånar delar av en verklig situation och gör en underhållningsprodukt av det.
– Absolut. Det måste vi prata om.
Hur går diskussionen då?
– Jag tror jag skulle våga påstå att vi är ganska eniga runt det här. Först och främst, som du själv sa, det är fiktiva karaktärer, det är en fiktiv story, det är ett fiktivt krig. Det har alltid varit så med ”Battlefield”. Nu har vi New York och Paris i ”Battlefield 3”, men det är ju inte exakta avbilder av hur New York och Paris ser ut. Det är påhittat. Och det är en ganska viktig del för oss, det här att inte ta det för nära verkligheten på det sättet. För dels för att vi känner att det inte finns ett egensyfte i det, det bidrar inte till så mycket. Vi bygger inte realism, vi bygger inte simulatorer. Vi bygger något som kanske ska upplevas som autentiskt, det ska vara en seriös ton men det ska inte vara realism på det sättet.
Jag skrev en artikel i våras om hur den svenska Försvarsmakten tycker om ert spel och vill använda det i rekryteringssyfte. Vad tycker ni på Dice om att Försvarsmakten anser att ”Battlefield” är ett bra PR-verktyg?
– Jag kan väl säga så här, vi har inget samarbete med dem när det gäller att använda produkten för att göra PR för deras verksamhet. Det har vi inte. Det får stå för dem. Jag tycker självklart det är kul att de gillar vårt spel, men det är upp till dem hur de vill kommentera att de använt spelet på ett eller annat sätt. Vi har inget sånt samarbete med dem.
Om ni skulle få frågan om ett samarbete, hur skulle ni ställa er till det?
– Nej, det är inget jag tror att vi är intresserade av på det sättet. Vi har ju andra samarbeten lite då och då med armén som är väldigt givande. De har varit vänliga nog att bjuda med oss på en del av deras övningar där vi till exempel haft ljudtekniker på plats. Det är vi väldigt tacksamma för.
Ni skulle inte ställa er på en mässa tillsammans? Men ni kan använda dem i researchsyfte?
– Vi har inte fått den frågan. Och skulle den komma får vi ta ställning till det då.
Min kollega Alfred Holmgren skrev en uppmärksammad krönika om varför han inte tänker spela ”Battlefield 3”. Han blev illa berörd av ett av de första gameplayklippen där en soldat skjuts ihjäl. Är det något ni också diskuterar på Dice, om också själva dödandet måste vara autentiskt?
– Nej, det gör vi inte. Och jag vill komma tillbaka till det faktum att det vi gör här är underhållning, precis som Hollywood gör filmer av krig, precis som det skrivs böcker eller till och med teater om krig. Detta en form av underhållning. Och vi försöker fokusera på att det ska vara underhållning. Det är också drama, speciellt i kampanjen. Och drama måste man ibland då måla upp, till exempel att använda slow motion när någon dör, för att påverka spelaren. De verktygen anser vi att vi får lov att använda, precis som filmbranschen eller när någon skriver en bok. Vi ser ingen skillnad i det, det är samma typ av underhållning. Det är samma ämne, men det är olika medier för den här typen av underhållning. Sen är det ju upp till var och ens personliga smak – vi har full respekt för om de tycker att det här är för nära någon form av verklighet som de säger eller liknande. Det är inget som vi lägger en bedömning i, det är det inte.
Nu när premiären är så nära, känner ni att ”Battlefield 3” lever upp till visionen ni hade från början?
– Det är en svår fråga, för på Dice har vi en sjukdom så till vida att vi aldrig är nöjda med det vi gör. Vi vill hela tiden göra mer. Och just nu är vi inne i den sista fasen när vi måste släppa ungarna ut ur boet. Nu är det done and done, nu ska det ut. Och det är en blandning av lite ängslan för hur det ska gå, frustration för att vi inte har hunnit fixa allt som vi ville fixa – och lite separationsångest, "vad ska vi göra nu?". Det känns lite tomt.
– Men premiären för ”Battlefield 3” är ju egentligen bara starten.