Ett monument över en dalande stjärna
Uppdaterad 2015-08-31 | Publicerad 2014-04-21
SAMLING ”Utveckling är bara till för band som inte var tillräckligt bra från början”, brukade den gamla Nöjesguiden-skribenten Carl Reinholdtzon Belfrage säga.
Jag är inte säker på att alternativet är att föredra. Börjar man på toppen finns det innan väg än neråt. Inte ens om man lyckas stå kvar och balansera där uppe på sin kulturyttrings absoluta peak så kommer det räcka till – är din debut fem plus så förväntar sig fansen att uppföljaren ska vara sex plus.
Plågsamt självutlämnande
Det här är bara naturligt, vi har sett det hända för många gånger för att det ska kännas rimligt att klandra själva kreatörerna för att de inte kan förbättra perfektion. Däremot kan man börja ifrågasätta deras intentioner när de självmant paraderar sina misslyckanden inför publiken en gång till. Eller två. Eller 18. I synnerhet när biljettpriset bara blir högre för varje gång.
”Pac-man museum” är ett nästan plågsamt självutlämnande monument över Namcos alla misslyckade försök att förbättra ett spelkoncept lika tidlöst som ”Space invaders” och ”Tetris”. Av de nio inkluderade spelen (med ett till, ”Ms Pac-man”, som dlc för den som tycker att nio varianter på samma tema är i underkant) är åtminstone ett par så usla att det är lika obegripligt som om Nintendo självmant skulle inkludera ”The wand of Gamelon” i en ”Zelda”-samling.
Skulle knappt spela mot betalning
Tills man ser prislappen. På något sätt var ju Namco tvungna att motivera att de tar 200 spänn för XBLA-versionen av ”Pac-man museum” när det enda spelet i samlingen man egentligen behöver redan är så lätt att få tag på att många inte ens skulle spela det igen mot betalning.
Därför får vi på köpet även den debila plattformaren ”Pac-land”, pusselspelet ”Pac-attack” och ”Pac-mania”, en fullkomligt vansinnig variant av originalet som spelas i porträttläge, ur ett isometriskt perspektiv, och där den största spelmekaniska gimmicken är att Pac-man kan hoppa. Dessa får i sin tur sällskap av multiplayer-spelen ”Pac-man championship edition”, ”Pac-man battle royale” och ytterligare några varianter där man äter frukt och samlar nycklar, eftersom det ju var det alla saknade i originalet.
Och för övrigt två aktiviteter som är roligare, och billigare, att göra i verkligheten än att spela ”Pac-man museum”.