Rob Spence är verklighetens Adam Jensen

Peter Ottsjö

Rob Spence är inte bara människa.

Han är cyborg också.

Högaktuella spelet ”Deus ex: Human revolution” ( i Aftonbladet, läs recensionen HÄR) utspelar sig i en nära framtid där människor blivit en blandning av man och maskin. De har implantat under huden och biomekaniska kroppsdelar.

Idag använder vi våra mobiler till ”augmented reality” – appar som ger oss direktinformation om vår omgivning. I ”Deus ex” är funktionen kopplad direkt mot ögats näthinna.

Men om man frågar dokumentärfilmaren Rob Spence är den framtiden inte så avlägsen, på flera sätt till och med redan här.

Ersatte öga – med kamera

Spence, som är delvis blind, har ersatt ena ögat med en liten kamera. Spelsajten Eurogamer frågar Spence om han tror att de teknologiska framsteg som präglar ”Deus ex: Human revolution” kan bli verklighet.

– Folk börjar anamma den möjligheten. Tekniken utvecklas så snabbt... kolla bara hur mobiltelefonerna uppgraderas år för år.

Rob Spences ögonkamera är inte på något sätt kopplad mot hans synnerv. Men i en promotionfilm för ”Deus ex” har han träffat blinde Miika Terho – som 2008 fick ett chip inopererat under näthinnan. Sensationellt nog gjorde implantatet att Terho kunde urskilja vissa former; i filmen börjar forskningsteamet applådera när den helt blinde mannen plötsligt kan ”se” att det är en banan han har framför sig.

Etiskt dilemma

Det är samtidigt inte svårt att se hur avancerade proteser och datachip under huden skulle kunna missbrukas av privata storbolag och korrupta regimer. Det är en moralisk och etisk frågeställning alla cyberpunkberättelser – ”Human revolution” inkluderat – mer eller mindre domineras av.

– Här är ett roligt, men också tänkbart scenario: jag skulle kunna dricka öl och röka cigaretter varje dag och därpå hugga av mina egna ben, ersätta dem med turboproteser och ändå kunna springa 100 meter. Men låt nu inte det bli tillåtet. Det ska bli väldigt intressant att se var samhället kommer att dra gränsen, säger Rob Spence till Eurogamer.

En annan gränsdragning att ta ställning till: vad kännetecknar egentligen en människa? För vad händer om människan snart kan uppnå saker som tidigare betraktats som omänskliga? Vad händer om en fullt frisk person väljer bort vissa kroppsdelar för att proteserna är bättre än de av kött och blod?

Evolution + teknologi = sant

Rob Spence, för sin del, menar att evolutionen redan går hand i hand med teknologiska och vetenskapliga framsteg.

– Kolla bara hur annorlunda vi är jämfört med grottmänniskor. Vi är längre, vi lever längre, vi har har kläder på oss. En parkas kanske inte imponerar på oss, men det skulle vara rätt avancerad teknologi för en mammut.

Var kommer det då att sluta? Ja, kanske slutar det aldrig.

För den heliga graalen för transhumanisterna – den rörelse som bland annat förespråkar förbättrade mänskliga egenskaper via teknologi – är ju odödlighet.

Vi har sökt Gud för en kommentar.