Obruten estetik
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-22
Patapon 2 ryms inom väldigt snäva trygghetsramar
En av de värsta sakerna som kan hända ett spel är att det slår igenom som något unikt och fräscht.
Efter det tar nämligen marknadskrafterna över. Det brukar i regel resultera i att det som var unikt och fräscht bara tjatas sönder i hafsiga uppföljare för att dra in snabba stål från dem som köpte föregångaren.
"Patapon 2" ryms inom väldigt snäva trygghetsramar. Det är samma knappkombinationer, resurshantering och förföriska rytmer som sist. Ett evolutionssystem för dina krigare är en av nyheterna. Men kärnverksamheten och estetiken är så obruten att man vid en anblick inte skulle kunna skilja efterföljaren från företrädaren.
Vilket såklart räcker en bit. Men överraskningseffekten är långt borta.