”Jag har fått stå ut med en del näthat”
Publicerad 2014-04-14
Nöjesbladet Spelas Kerstin Alex årets spelskribent
Grattis! Hade du väntat dig det här?
– Stort tack! Nej, inte alls. Det var som vanligt många gamla spelrävar som var nominerade. Med tanke på att jag slog igenom i Aftonbladet för drygt två år sedan kändes det otänkbart. Jag har svårt att greppa att det blev som det blev. Men det är förstås en ära.
Hur skulle du beskriva din egen stil som skribent?
– Jag har alltid simmat mot strömmen och gör det även nu. Som skribent räds jag inte att tycka annorlunda om jag nu skulle råka göra det. Den gamla recensionsmallen med grafik, ljud och hållbarhet är inget för mig, helt enkelt. Såvida dessa inte är anmärkningsvärda förstås. När jag växte upp och läste speltidningar kände jag sällan att texterna tilltalade mig. Det föll sig naturligt att jag själv ville tilltala läsare som tycker att teknik inte är allt i spel.
– Av vissa ses jag som provocerande. Det är knappast med flit utan att jag tänker annorlunda kommer automatiskt med min bakgrund som kvinna, halvasiat och arbetarklassbarn, samt min inriktning i universitetsstudierna. Även om branschen mestadels vänder sig till killar råder det faktiskt mångfald bland spelare, och har alltid gjort det. Det är dags att det även gör det bland spelkritiker. Jag är mer än gärna någon som bidrar till detta.
Du är noga med att kritisera spel ur mer än ett tekniskt perspektiv. Kan du berätta varför det är så viktigt?
– Som vilken kulturform som helst påverkas spel av samhällets normaliseringar, värderingar samt utvecklares bakgrunder. Det märks inte minst i könsporträtteringarna. När det kommer till karaktärer klassas androgyna män och prepubertala, pipiga flickor sällan som sexiga i väst, men gör det i exempelvis Japan. Det var länge sedan spel gick från att vara neutrala ”Tetris” och ”Pong” till att vara mycket mer än så. Det är hög tid att de kritiseras som annat än teknikprodukter.
Hur tycker du den svenska speljournalistiken står sig internationellt?
– Även om viss internationell speljournalistik har mognat på senare tid påminner den mycket om vår egna. Men kan man ens kalla det majoriteten av spelskribenter gör för journalistik? Bevakningen formades ju av fanboys som fått erkännande för att de råkat vara först med den. Många är verksamma än idag och vissa av dem har inte förändrats. Internationella skribenter har länge varit inspirationskällor för våra egna dessutom, svenskar har helt enkelt apat efter. Inget fel på det, förstås. Däremot behövs det fler som antingen har journalistisk bakgrund eller förstår innebörden av den typen av bevakning. Det gäller inte bara i Sverige utan överallt. Men det är fint att skribenter på många håll i världen blir alltmer kritiska till vad som tidigare har varit osynliga strukturer.
Vad skulle du vilja förändra med speljournalistiken, om du fick skriva en egen regelbok?
– Att man inte rättfärdigar spels brister bara för att resten är bra. Att man struntar i vad andra tycker och går efter ens egna upplevelser – men att man ändå respekterar andras spelsmak och åsikter. Att man vågar sänka betyget om exempelvis könsporträttering stör upplevelsen. Att man, om man känner sig osäker, tar sig tid att läsa på om ett ämne istället för att vara lat och strunta i det. Att man även granskar sig själv. Ens egna preferenser och bakgrund påverkar hur man ser på spel – likaså att utvecklarnas samt utgivarnas bakgrunder och spelindustrins jargong påverkar produkterna konsumenterna köper. Att man som skribent bör förhålla sig kritisk till det som sägs av utvecklare, utgivare och pr-personer. Att man slutar skylla bristen på kvinnliga skribenter på att ingen söker sig till speltidningar och sajter. Tro mig. Det finns massvis med tjejer som vill skriva om spel och det är inte särskilt svårt att gå ut i sociala medier och fråga efter dem. Att man som redaktör överlag inser vikten med att ha skribenter med olika preferenser.
Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Jag har fått stå ut med en hel del näthat, något som inte är helt främmande för oliktänkande. Jag hoppas och önskar att folk ser min vinst som ett bevis på att vår typ av spelkritik behövs och dessutom är mer än välkommen.