Inget kulturellt värde i ”Candy crush saga”

Uppdaterad 2015-04-30 | Publicerad 2014-03-08

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

”Free to play” borde förses med varningstriangel

Svenska studion King vinner.

Alla andra förlorar.

Om något ord borde förses med varningstriangel är det ”gratis”.

Bara i USA omsatte gratismarknaden för spel 4,4 miljarder kronor i januari. Investmentbanken Digi-Capital spår att 55 procent av omsättningen för appar kommer att utgöras av så kallade ”free to play”-varianter redan 2016. 93 procent av alla appar som laddas ned till mobiler kommer att vara gratisspel.

Förutom att de inte alls är gratis. Fråga bara min familj. Vissa av dem kan vittna om kallsvettiga nätter med ”Candy crush saga”, där lockelsen att betala inuti appen ibland varit för svår att motstå. Krämarna på svenska King jublar naturligtvis när de hör det här – ”Candy crush saga” är ju designat som ett gift. Spelet omsätter drygt 6,6 miljoner kronor om dagen. Mellan 2012 och 2013 ökade företagets vinst från 51 miljoner – till 3,7 miljarder. Inte illa för ett gratisspel.

King har naturligtvis inte monopol på sin cyniska affärsidé; modellen med köp inuti appar och spel testas av studior över hela världen, stora som små. Nyligen gjorde jätten Electronic Arts sitt bästa för att behålla positionen som USA:s sämsta företag med sin hemska free to play-version av klassikern ”Dungeon keeper”.

Det är tydligen inte bara jag som tröttnat på det här. Härom veckan krävde EU-kommissionen att appar och spel som innehåller köpmöjligheter inte ska få kalla sig ”free”. Kanske hade de noterat att Apple tvingades betala 225 miljoner kronor till föräldrar vars barn köpt digital framgång utan deras vetskap.

– Det skadar inte bara konsumenten ekonomiskt, det riskerar också att skada trovärdigheten för den annars mycket lovande marknaden, noterade kommissionären Neven Mimica.

Mimicas första poäng är naturligtvis avgörande här, men hans andra är inte direkt obetydlig.

Den svenska organisationen Dataspelsbranschen borde inte framhålla King som ett framgångsexempel. För när ett spel är konstruerat att lura sin publik på pengar har det lika stort kulturellt värde som en Jack Vegas-maskin.

Peter Ottsjö

ANNONS