”Det blir nog både skratt och tårar”

Publicerad 2015-04-23

Kleerup om att vara med i ”Så mycket bättre

Drogmissbruk, självmordsförsök och dubbla diagnoser.

Andreas Kleerup har skapat rubriker i åratal. Men när musikern och ­producenten medverkar i TV4:s ”Så mycket bättre” är det mycket som fort­farande kommer att vara hemligt för tv-tittarna.

– Det finns ett par saker som jag inte vill prata om, säger han.

Andreas Kleerup, 36, verkar vara full av experimentlusta.

När Nöjesbladet når ­honom håller han på att inreda en hemmastudio i sin nya lägenhet på Södermalm i Stockholm.

– Låtarna som jag håller på med nu känns väldigt mycket som Kleerup 2.0. Det är nästa generation av mig själv, på något sätt.

Tunna väggar

I juni ska Kleerup 2.0 åka till ett hus på Gotland för att tillsammans med sex andra artister spela in den nya säsongen av TV4:s succéserie ”Så mycket bättre”.

– Jag är sugen på att få en vecka med bara musik och sitta med en gitarr och tolka andra artister. Det skulle jag egentligen vilja göra hela tiden, säger ­Kleerup.

Är det något du är orolig för inför inspelningen?

– Att väggarna till rummen kommer att vara så tunna att man hör grannen hela tiden. Det är skönt att kunna spela ­gitarr, gå på toaletten eller göra plankan i fred.

Gör du plankan ­ofta?

– En gång per dag i tre minuter. Jag har en speciell app för att hålla tiden.

Andreas Kleerup slog igenom när han var med och producerade Robyns hit ”With every heartbeat” 2007. Samma år diagnostiserades han med både adhd och tourette.

Försökte ta sitt liv

Tiden efter genombrottet blev kaosartad. I en ­intervju med Filter berättade Kleerup att han under några år köpte kokain för sammanlagt omkring två miljoner kronor.

På Grammisgalan 2009 åkte han fast i en razzia, och testades positivt för kokain. Några månader senare försökte Andreas ta livet av sig.

Blev religiös

Men där någonstans kom vändningen. Efter självmordsförsöket blev han ­religiös.

– Det är någonting som finns där, säger han.

”Så mycket bättre” är känt som ett program där de medverkande verk­­lig­en öppnar upp sig inför varandra. Hur känner du kring att få frågor om det du varit med om?

– Det är hur lugnt som helst. Jag tror att folk vet var gränsen går.

Vad är det som du inte vill prata om?

– Det finns ett par saker, och det kommer jag ta upp med dem när vi är på plats. Vi kommer att snacka ihop oss innan. Det är ju inte ”Big brother”, där man blir filmad hela tiden. Men det kommer säkert att bli mycket känslor, ­både skratt och tårar.