De är öns verkliga vinnare & förlorare

Ylva Niklasson

Mer ”Robinson” än Hans kan man inte bli.

Men det var inte han som var gårdagens verkliga vinnare.

Upplösningen av ”Robinson” kändes regisserad. Att antagonisterna Jimmy och Hans satt i det slutgiltiga örådet var den ultimata finalen. Det var som att de två fiendelägren hade skickat fram sina ledare.

Lag taktik mot lag överlevnad. Även om jag höll på Sanna in i det sista måste jag erkänna att bättre avslutning kunde det inte bli.

Hans Brettschneider kan numera titulera sig ”Robinsonsegrare”. Rättvist. Mer ”Robinson”-känsla kan inte en person utsöndra.

Men i morgon är hans framgång glömd. Att vinna tävlingen är bara viktigt i de sex veckor som programmet pågår. Precis som i alla dokusåpor minns man profilerna, inte hur det gick.

Den verkliga vinnaren är den som har gjort ett sympatiskt, starkt och ödmjukt intryck under sina sekunder i rampljuset. Tv-tittarna har nämligen ”lärt känna” deltagarna nu och den uppfattningen kommer inte att rubbas i första taget.

Brettschneider kommer alltid bli ihågkommen som ganska självgod och socialt klumpig.

Flera andra deltagare gjorde bättre intryck.

Sanna. Visst har hon fått lite av en bimbostämpel, men hon har framför allt visat godhet, styrka och ödmjukhet när andra har flippat ur.

Johan. Han inledde skrattretande klämkäckt, men visade sig vara sportslig och går rakryggad ur tävlingen.

Mats. ”Mördarn” levde upp till förväntningarna som en urstark tävlingsmänniska. Han kan se sport-Sverige i ögonen även efter dokusåpan.

Veronica. Gav ett stabilt intryck. Vek sig inte för pakterna och snackade inte onödigt mycket skit. Ingen tävlingsmänniska, men en hyvens person.

Årets förlorare i denna bemärkelse är Jimmy. Han spelade spelet väl efter de utsatta reglerna och hade förmodligen vunnit om inte TV4 hade kastat om reglerna i slutskedet. Men i tv framstod han mest som lat, beräknande och falsk. Och det är tyvärr det vi minns av honom efteråt.