Bäst taktik – bli utröstad

Ylva Niklasson

Att röstas ut är vinstlotten.

Lag Ghede slipper fysiskt ansträngande tävlingar och psykiskt påfrestande paktval och öråd.

De täljer slevar i väntan på finalen.

Efter förra veckans topprogram hade jag ­höga förväntningar i?går.

Och blev besviken.

Paktsnack är så uttjatat att en nakenchock känns provokativ. Jimmy blir mer och mer manisk i sitt konspirerande, hur många gånger sa han ”jag har kommandot” i?går? Det är sannerligen ingen sympatisk sida som TV4 visar upp av honom. Jag får Christian Ternstedt-vibbar av hans skenhelighet.

Att se Jimmy hetsa Anders och Mats mot varandra och grabbarnas medföljande skitsnack var gäsp-tv. Var var tjejerna? Sanna och Veronica hade inte ett säg i hela programmet.

När lagen i början var uppdelade efter kön var det tjejerna som snackade skit, mobbade varandra för att sedan tala ut med kameran som sin terapeut. ”Typiskt tjejer” tyckte jag då. Nu bevisar killarna att de inte är bättre.

Och man kunde ju räkna ut med lilltån att Mats skulle ryka, så örådet var lika tradigt som vanligt. Hur tänker ni som klipper programmet? Sluta visa när deltagarna skriver och håller upp sina utröstningslappar. Snacka om att döda den lilla spänning som fortfarande kippar efter andan efter en och en halv timmes paktredogörelse.

Det är synd att de bästa röstas ut. Inte för att det spelar någon roll i den här tävlingen. Att komma till lag Ghede verkar vara gräddfilen till finalen.

Programmets ljusglimtar var för övrigt från just Ghedelägret. En liten solskenshistoria om två bittra fiender som tvingas ihop och motvilligt accepterar varandras laster och slutligen – om än lite krystat – har hyfsat trevligt.