Humor, 50 procent snö och ovanligt bra barnskådisar i årets julkalender

Första intrycket av ”Mirakel”

Av: Karolina Fjellborg

Publicerad:
Uppdaterad:
”Mirakel”.
Foto: Ulrika Malm/SVT.
”Mirakel”.

TV

Aftonbladets tv-recensent Karolina Fjellborg har tjuvstartat julen och börjat beta av årets julkalender i SVT.
Här är första intrycket.

När SVT 2015 försökte sig på att skildra svensk historia ur barns perspektiv, genom att låta barn prova på att leva i olika tider i julkalendern ”Tusen år till julafton”, regisserad av Karin af Klintberg, blev folk halvnöjda, kan man väl säga.
Personligen älskade jag den, men alla var inte lika begeistrade.
”Mirakel” – som i viss mån använder sig av ett liknande grepp (modernt-barn-hamnar-i-gamla-Sverige), men är en helt annan sorts, traditionellt berättad, julkalender – lär landa mjukare hos tittarna.
Serien handlar om Mira och Rakel (Mira + Rakel = Mirakel, fattar ni?). Mira (Sarah Rhodin) är en föräldralös tjej som 2020 bor på ett småsjavigt HVB-hem tillsammans med Galad (Emanuel Kielin) och föreståndaren Agneta (Babben Larsson).
Rakel (Bibi Lenhoff) är en privilegierad men hårt hållen flicka som 1920 bor i samma hus – som då är en fin herrgård – tillsammans med sin förnäma familj, komplett med en mamma (Maja Rung) som är besatt av att fostra en fin flicka och tjänstehjon boende i en liten stuga på gården.
När ett konstgjort och förrymt svart hål plötsligt kraschar på husets vind byter flickorna plats med varandra – tänk en klassisk ”body swap” där den enas sinne hamnar i den andras kropp och vice versa – och den väluppfostrade Rakel hamnar i dagens julpyntade Sverige, medan den mer socialt avslappnade Mira dimper ner i en tid av gammelsvenska, ordning och uppförande, där barn i allmänhet och flickor i synnerhet ska synas men inte höras.
Med i bilden finns också det vetenskapligt lagda paret Vilgot (Johan Glans) och Anna-Carin (Annika Andersson), som ligger bakom det svarta hålet, som var tänkt som en grön energilösning som inte bara skulle rädda världen utan även göra dem stenrika.
Och Anna-Carin behöver pengar, eftersom hon ligger i en gammal släktfejd (som går tillbaka hela vägen till 1920-talet) med elake Ernst (Joel Adolphson), som vill riva den gamla herrgård, och det nutida HVB-hem, som alltså är de två rivalernas gemensamma släktgård.

”Mirakel” är alltså ett tidsreseäventyr med ett visst klimattema (den som vill ha snö i sin julkalender får det i scenerna som utspelar sig 1920, men inte i de som utspelar sig 2020) samt ett drag av historielektion. Inte minst kring hur synen på klass och kön har förändrats mellan då och nu.
Humor och åtminstone skapligt med julstämning levereras, och på skådespelerifronten finns mycket att uppskatta.

Framför allt att barnskådespelarna är ovanligt bra.


”Mirakel” är skriven av Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft och regisserad av Calle Åstrand, och har premiär i SVT den 1 december.


Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv

Publicerad:

LÄS VIDARE